Många av Tandvårdsskadeförbundets medlemmar har dåliga erfarenheter av rotfyllningar och generellt gäller att en stor procentandel av rotfyllda tänder blir inflammerade.
Speciellt allvarligt är om unga individer får rotfyllningar med åtföljande kronisk inflammation och ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdom. Man kunde förvänta sig att unga individer skulle klara rotfyllningar bättre än äldre individer, men så verkar inte vara fallet.
I en studie från Norge undersöktes rotfyllda tänder hos ungdomar i åldern 9-17 år, födda 1994-2001. Enligt tandregistren fanns 1182 rotfyllda tänder hos ungdomarna, varav 155 uppfyllde undersökningskriterierna med tillräckligt bra röntgenbilder och uppföljning efter minst ett år.
Tandvården undviker att göra rotfyllningar på unga personer, men under vissa omständigheter anses det nödvändigt, speciellt när man avser att avhjälpa inflammationer vid rötterna, pulpainflammationer eller vid mekaniska skador.
Av de undersökta tänderna visade 25 % totalt inflammation efter 1-5 år, men vid de tänder som före rotfyllningen hade periapikala inflammationer visade 48 % fortsatt inflammation, med bäst utläkning om rotfyllningarna ansågs ha bra kvalitet.
Forskarna anser att det uppenbarligen behövs förbättrad kvalitet vid rotfyllningar och att avhjälpande av rotspetsinflammation medelst rotfyllning inte är adekvat. Tidigare studier från Sverige visade att 29 % av rotfyllningar hos 20-åringar hade rotinflammation och en annan, även den från Sverige, cirka 50 % inflammation efter rotfyllning hos ungdomar. Det finns inga uppgifter om vad som tänderna sedan lagats med, amalgam eller komposit.
Innehållet rotfyllningsmaterial som används och har använts är en katalog över giftiga ämnen. Ett numera använt preparat, AH-plus, som även används på tandläkarhögskolor, innehåller följande: I ett några år gammalt produktdatablad står det: bisfenol A epiklorhydrin reaktionsprodukt 25-50 %. I senaste versionen på nätet har man mer dolt innehållet och kallar det 4.4’-(1-methylethylidene)bisphenol copolymer. Slår man upp CAS numret på Google (25068-38-6) så kallas det bisfenol A diglycidylether resin (*epoxy resin*) och går man till Clas Ohlson så hittar man det på hyllan med klister under namnet Araldit.
Det hjälper inte med giftiga ämnen när bakterier etablerat sig i dentinkanalerna. En giftshock vid rotfyllandet leder ofta till att de mest motståndskraftiga, och mest aggressiva bakterierna överlever och fortsatt koloniserar dentinkanalerna.
