Aluminium har länge diskuterats som misstänkt miljöfaktor vid Alzheimer?s demens. Inga klara resultat har framkommit, bland annat beroende på svårigheten att mäta låga halter aluminium utan att kontaminera proverna. Aluminium finns överallt.
Klarast belägg för att aluminium faktiskt kan åstadkomma demens kommer från dialyspatienter där lösningen innehållit låga halter aluminium som då kommit i kontakt med, och kunnat gå över i blodet.
Vi har en stark barriär mot aluminiumupptag i tarmarna och näringsfaktorer, speciellt antioxidanter, skyddar mot aluminiums gifteffekter. Om celler exponeras för metallen så är den starkt giftig, dock är kvicksilver långt giftigare.
I en ny forskningsrapport har man mätt halten av aluminium i blodkärlsväggarna i de kärl som försörjer det område i hjärnan som kallas hippocampus och som drabbas tidigt vid sjukdomen. Kärlen hos avlidna personer med Alzheimer?s demens, till skillnad från kontroller, uppvisar en ökande halt av aluminium från hjärtat till hippocampus med 20 gånger högre halt i hjärnan
Det var inte möjligt att analysera aluminium i nervcellerna i hippocampus skilt från närliggande kärl. Istället gjordes försök på odlade nervceller som jämförelse celler från andra delar av kroppen för att mäta hur mycket aluminium som cellerna tog upp. Högsta upptaget var i pyramidceller från hjärnan.
Aluminium binder till fosfat och det höga upptaget kan bero på att nervceller i hjärnan har höga halter av fosfolipider och en hög omsättning av ATP, adenosintrifosfat. Forskarna misstänker att bindningen av aluminium till hjärnans blodkärl kan vara en skyddsmekanism som aktiveras när andra skyddsmekanismer mot metaller som antioxidanter sviktar. Antioxidantnivån hos Alzheimer-patienter är låg redan vid ett tidigt stadium.
