- Forskning
- Hälsa
Frågan om skada eller nytta av måttliga mängder alkohol leder ofta till polariserade åsikter. Det råder inget tvivel om att större mängder har skadliga effekter på bland annat mitokondrierna, direkt eller indirekt, något som vi rapporterat om på hemsidan.
Studier om alkoholeffekter kan ge olika resultat beroende på om man undersöker unga eller äldre personer och under 2000-talet har ett flertal studier varit inriktade på att undersöka om måttligt alkoholintag kan ha några positiva effekter på den kognitiva förmågan hos äldre personer, med eller utan Alzheimer’s demens.
Flertalet studier av alkohol på kognitiv status hos personer över 55 år har antingen inte visat någon effekt eller en positiv verkan. Å andra sidan finns inga studier som visar på några skadliga effekter av lågt till måttligt intag av alkohol. Det finns inga klara resultat om de eventuellt positiva effekterna beror på typen av alkoholhaltig dryck eller på själva alkoholen. Rödvin innehåller antioxidanten resveratrol och öl innehåller B-vitaminer.
En ny studie från Danmark på samma tema undersökte om alkoholintag, utan att skilja på olika sorter, påverkade sjukdomsförloppet och kognitiva förmågan hos 330 patienter med tidig Alzheimer, men så pass dåliga att de behövde hjälp. Uppgifter om alkoholintag inhämtades från personer som skötte personerna i hemmet och om möjligt från personerna själva under 12 månader och utvecklingen följdes sedan under 3 år. Personer med sjukdomar andra än Alzheimer men som kunde leda till demens uteslöts ur studien.
Användning av alkohol på vårdhem och hos personer under vård i hemmet har större acceptans i Danmark än i Sverige och alkohol är mer lättillgängligt. Alkoholintaget kvantifierades enligt: aldrig, mindre än en enhet/dag, 2-3 enheter/dag och mer än 3 enheter/dag. En enhet motsvarar 12g/15 ml ren alkohol. 40 ml Absolut innehåller ungefär 15 ml ren alkohol och för vin skulle en enhet motsvara ungefär 125 ml.
Som framgått av flera tidigare undersökningar har alkohol i måttliga mängder en skyddande effekt mot sjukdomar. Inga tidigare studier finns emellertid om eventuellt samband mellan alkohol och skyddande effekt mot att dö i förtid med Alzheimer’s demens. Generellt finns studier som visar på viss framgång vid behandling av förstadiet till sjukdomen, mild kognitiv nedsättning. När sjukdomen väl är utvecklad och diagnosticerad som Alzheimer’s demens har mediciner eller näringsämnen mycket liten effekt. Alkohol kan vara ett undantag.
Det finns inga uppgifter om hur länge deltagarna i studien intagit alkohol, något som kan ha haft betydelse då Alzheimer anses börja 10-20 år innan påtagliga symtom uppträder. I den danska studien intog 8 % aldrig alkohol, 71 % bara tillfälligtvis (mindre än en enhet/dag), 17 % 2-3 enheter/dag och 4 % mer än 3 enheter/dag..
Under den 3-åriga uppföljningen dog 53 personer (16,5 %). Alkoholintag av 2-3 enheter/dag minskade dödligheten, jämfört med grupperna med ingen eller högre intag. Studien är emellertid liten och behöver följas upp av studier med fler deltagare. Att alkohol har en skyddande effekt även vid Alzheimer stämmer emellertid med andra undersökningar. En italiensk studie fann exempelvis att medelhavsdiet (som har en känt skyddande effekt), när den kombinerades med 250 ml vin, hade en ytterligare skyddande effekt mot inflammatoriska kärlsjukdomar och höjde nivån av antioxidanter.
http://bmjopen.bmj.com/content/5/12/e007851.abstract?sid=435ab858-01f9-436d-94d3-814643d5ca7c
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3157490/
http://www.hindawi.com/journals/omcl/2014/681318/http://www.tf.nu/nyhet/mitokondrier-maltavla-for-alkohol-och
