I USA är en omsvängning i amalgamfrågan på gång. FDA har på sin hemsida bl.a. skrivit att kvicksilver från amalgam kan ge neurotoxiska effekter på foster och barn. En omklassificering är också på gång av amalgam som dentalt material. Det innebär att inom ett år kommer tandläkare som använder amalgam att vara tvungna att berätta om dess hälsorisker. Eventuellt kan det också komma att införas tydliga restriktioner eller förbud för användning av amalgam.

Tandvårdsskadeförbundet vill nu ha besked i följande frågor:

1. Hur kommer Socialstyrelsen och Läkemedelsverket att informera om amalgam?

• Ingen av myndigheterna har i dag information om hälsorisker av amalgam.
• Trots att det finns en rekommendation att amalgam inte ska användas på gravida kvinnor ges ingen information till tandläkarna om orsakerna till detta.
• Inte heller får gravida kvinnor information på mödravårdscentralerna om riskerna med amalgam under graviditeten.

• Ingen information erbjuds allmänheten eller läkare/tandläkare om vilka biverkningar amalgam kan ge känsliga individer.

2. Hur kommer Socialstyrelsen att agera för att förbättra möjligheterna att säkert sanera amalgam?

• Omkring 74 procent av den vuxna befolkningen har fortfarande amalgam i munnen (SOU 2003:53). Information om att amalgam kan ge neurotoxiska effekter innebär att fler kommer att byta ut sitt amalgam.
• Felaktig sanering kan innebära stora hälsorisker då betydande mängder kvicksilver kan andas in under borttagningsfasen. Av medlemmarna i Tandvårdsskadeförbundet uppger 30 procent att de tvingats genomgå mer än ett fyllningsbyte till följd av felaktig sanering.
• Ingen tandläkarhögskola lär ut eller fortbildar om hur amalgam saneras på ett säkert sätt och mycket få tandläkare i Sverige har sådan kunskap. Fler tandläkare behöver lära sig att sanera amalgam säkert.
• Information behövs om möjligheterna till fyllningsbyten som en del i en medicinsk rehabilitering till personer som är långvarigt sjuka och som lider av neurologiska problem.

• Även läkare behöver fortbildning i diagnostisering av biverkningar från dentala material för att kunna hjälpa drabbade patienter. För flertalet medlemmar i Tandvårdsskadeförbundet har det dröjt 12-20 år innan orsaken till deras besvär uppmärksammats. Endast i omkring 10 procent av fallen har en läkare eller tandläkare ställt diagnosen.

3. Hur kommer Socialstyrelsen och Läkemedelsverket att ompröva amalgamet som dentalt material och vilken information om alternativen kommer att ges?

• I samband med att USA och FDA bedömer att amalgam innebär risker för känsliga individer behövs också en omprövning av Socialstyrelsens ställningstagande som är från 1998 (SOSFS 1998:3).
• Tandvårdsskadeförbundet har under mer än 30 år krävt att amalgam ska förbjudas.
• Tandvårdsskadeförbundet har under lång tid krävt att information ska ges om biverkningar av amalgam och särskilt har detta gällt till tandvårdspersonal och till gravida kvinnor. Sådan officiell information saknas fortfarande.

• Individer som är känsliga för amalgam är också oftast känsliga för annat och särskilt gäller detta andra metaller. Därför behövs bättre information och utbildning till läkare och tandläkare om potentiella biverkningar av andra dentala material. Det behövs också ett professionellt skött biverkningsregister för dentala material med resultat som är tillgängliga för både allmänheten och professionen. Trollhättan 2008-08-21