En tillbakablick på 20 års agerande från den myndighet som har till uppdrag att värna om folkets hälsa.

När LEK-utredningen var klar 1987, var slutsatsen klar och tydlig:

?Amalgam är ett ur toxikologisk synpunkt olämpligt material?.

När Socialstyrelsens representanter förmedlade resultatet till Tandläkartidningen var slutsatsen i rubriken:

?Fortsätt använda amalgam?!

Inte på något sätt varnades tandläkarkåren för de toxikologiska risker som LEK-utredningen kommit fram till.

*Okunniga inom området *

Uppdraget att se på tandvårdspersonalens hälsorisker hade inte gjorts, trots att detta uppdrag fanns med från riksdag och regering. Socialstyrelsen (SoS) konstaterade bara att detta uppdrag inte hunnits med. Det var märkligt då vi säkert var minst ett 40-tal sjuka tandvårdare som skrivit till ordföranden i utredningen PO Lundberg. När vi frågade honom om skälen till varför man inte tittat på tandvårdspersonalens hälsorisker, fick vi förklaringen att han inte var insatt i frågan, eftersom han var specialiserad inom ett helt annat medicinskt område.

Den fråga vi ställde oss då och som fortfarande är obesvarad, var vilka kriterier som gäller när man inom SoS tillsätter experter? Varför och på vilka grunder väljer man dem som får sina uppdrag och befattningar?

Har man kontrollerat lämpligheten, uteslutit delikatessjäv och liknande? Den som uppenbart har tidigare eller pågående engagemang, eller annat som kan framkalla misstankar om partiskhet eller antipati ska väl rimligen inte få uppdraget.

För oss verkar det som om SoS inte alls använder normala kriterier som gäller i samhället i övrigt.

Demokrati

Ett demokratiskt arbetssätt tycks vara främmande för SoS. De som främst berörs av besluten, patienterna, har inget eller väldigt litet in. ytande jämfört med de ?experter? som själva anser sig vara ?experter? men som själva aldrig arbetat med patienterna och deras hälsoproblem.

Experterna har tagits in på rekommendation från de fakulteter som i alla år motarbetat framsteg för vården av tandvårdsskadade patienter. Varför tillsätts alltid ?experter? som sedan decennier har motarbetat riksdagsbesluten om bättre bemötande och kunnigare vård? Kanske är det så, att man inte vill ha någon utveckling inom område?

Tf har självklart protesterat, men med ringa framgång.

Det allvarligaste problemet är, att vi inte möter dessa experter öga mot öga, utan får deras uppfattningar redovisade i summariska siffror. Troligtvis har dessa experter svårt att hävda sina åsikter, om de konfronterades med vetenskapliga fakta, och inte längre kan hävda sin ovetenskapligt grundade tro på kvicksilver och andra metallers ofarlighet.

Enligt arbetsgruppen som ansvarar för det senaste samarbetet, ska experterna enbart lämna synpunkter om det rent vetenskapliga upplägget på ansökningarnas arbetsmetoder ? men hur kan man göra det om man i grunden saknar kunskap inom området och är ointresserad av patientgruppen?

Om ?experterna? hade varit intresserade av dessa patienter, så kanske man haft kunskap inom området.

Från TF: s sida gör vi allt vi kan för att försöka få till stånd ett koncept som ska ge det resultat som riksdag, regering och allmänhet krävt sedan början av 1980 talet. Frågan är om påståenden om motsatsen kan få fortsätta att spridas, utan att de ansvariga får ta sitt fulla ansvar?

Vi har sett hur landstingens utbildningsansvarige tandläkare Lars Sjödin yttrade sig i Dentalmaterialutredningen. Vi har också konstaterat att många landsting praktiskt taget kopierade det yttrandet i sina remissvar.

Vi har förstått att tandläkarna på fältet har fått denna information serverade som den enda sanningen och inte fått ta del av Dentalmaterialutredningens slutsatser.

Genom att under decennier föra ut trosvissa budskap om riskfrihet med amalgam på samma felaktiga sätt, har tandvården, sjukvården och allmänheten bibringats denna uppfattning som oförvitliga fakta, trots att dessa påståenden helt saknar vetenskaplig grund.

Det är en personkrets med stort in. ytande som på olika sätt lyckats manipulera bort sanningen och de vetenskapliga fakta som framkommit på ett sätt som kostat människor onödigt lidande och sjuklighet, miljarder i onödiga samhällskostnader och en allt tydligare misstro mot beslutsfattarna. Kvicksilver i amalgam är och förblir giftigt som fyllning, som restprodukt i avfallet från tandläkarkliniker, som utfällning ur människan i avloppsrör och som brandrök från krematorierna.

Detta är fakta som kvarstår oavsett vad en del trosvissa experter vill påstå. De lever kvar i sin tro och försöker undvika att förstå att åsikter är som spikar, lätta att slå in svåra att dra ut.

Brukarnas inflytande

I enlighet med den demokratiska processen ska självklart alla utredningar ha respektive berörda handikapporganisationer med. Det finns regelverk inom HSO om hur den ska utformas. Varje förbund äger sina hjärtefrågor. Då kan inte forskare som känner någon kollega, som är aktiv i ett annat, irrelevant förbund, representera patienterna.

Detta visar hur svårt det är med både jäv och s.k. delikatessjäv.

Man har tillsatt forskare och experter som under många år har visat ett ?aktivt ställningstagande samt engagemang i frågan på ett sådant sätt att misstankar om brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning uppkommer? eller ?andra förhållanden som kan framkalla misstankar om partiskhet (lojalitet eller antipati) gentemot part eller intressent?.

Detta skapar inte förtroende för varken expert eller utredning. Jävsreglerna sändes ut till samtliga ansökare av de medel ? 10 miljoner kr ? som anslogs av regeringen i mars 2006.

Vid vår noggranna genomläsning av ansökningarna, finner vi alltför ofta personer som uppenbart har tagit ställning mot patienterna. Tydligen skriver dessa under sina jävsdeklarationer utan att ha läst eller förstått reglerna. I minst ett fall har en expert utsetts trots våra protester mot dennes ensidiga ställningstagande mot oss och de sjuka.

När man granskar tidigare expertgruppers sammansättning i amalgamfrågan kan vi konstatera att praktiskt taget alla utredningar har genomförts av och med personer som faller in under delikatessjävsreglernas bestämmelser.

I detta reglemente står tydligt att alla sådana förhållanden skall beaktas, något som ännu aldrig skett i Socialstyrelsens utredningar om amalgam. Det måste bli en upprensning när det gäller tillsättning av experter i olika utredningar där regering och riksdag tydligt har uttalat sina avsikter ? att förbättra bemötandet, öka kunskaperna, finna bättre diagnos- och behandlingsmetoder för amalgam- och tandvårdssjuka.

Snart har trettio år gått av ouppfyllda löften, på grund av att ett fåtal experter, likt tobaksindustrins företrädare, framhärdar i tron att kvicksilver och andra metaller är ofarliga.