Hypotyreos är en sjukdom som påverkar ämnesomsättningen.
Sjukdomen kommer oftast smygande och det kan ta många år innan den är fullt utvecklad. Under tiden vänjer man sig successivt vid en allt större trötthet/energibrist- och alla de andra symtom som tillkommer och blir till en naturlig del av livet.
Det långsamma förloppet tillsammans med dagens bristfälliga diagnosmetoder, gör att många drabbade friskförklaras- trots att de är starkt påverkade av sin sviktande hälsa.
Hypotyreos kan därför vara den mest underdiagnostiserade sjukdomen i Sverige.
Det finns forskning som visar på att många som får diagnoser som utmattningssyndrom, fibromyalgi, kroniskt trötthetssyndrom eller liknande, egentligen har en hypotyreos som inte är påvisbar med dagens blodprover.
Sköldkörteln sitter på halsens framsida och producerar hormoner och styr ämnesomsättningen.
Ämnesomsättningen är nödvändig för att kroppen skall fungera och en brist på ämnesomsättningshormoner påverkar nästan alla kroppens funktioner och gör att varje cell i kroppen har svårt att utföra sitt arbete. Hela kroppen och alla dess funktioner går på lågvarv.
Att alla kroppens celler drabbas gör också att det finns så många olika symtom på sjukdomen, symtom som alla har det gemensamt att de är orsakade av bristen på sköldkörtelhormon. Det största problemet med de många olika symtomen är att så många får fel diagnos- eller till och med blir betraktade som hypokondriker.
Den vanligaste orsaken till att man producerar för lite hormoner är, här i västvärlden, att kroppens eget immunförsvar angriper sköldkörteln och orsakar en inflammation som förstör körtelvävnad. I länder där man inte jodberikar saltet är jodbrist den vanligaste orsaken.
Andra orsaker kan vara en sjukdom i sköldkörteln eller hypofysen. Behandlingen för hög ämnesomsättning/ hypertyreos, leder ofta till en hypotyreos. Sköldkörteln kan också ha varit utsatt för en skada, till exempel genom en whiplash-skada, vilket i sin tur kan leda till en nedsatt ämnesomsättning.
Utlösande faktorer för sjukdomen har för många varit en graviditet eller att man fått i sig för mycket fluor.
Om långvarig stress och dess inverkan på ämnesomsättningen, verkar det inte finnas så mycket forskning. Kan man anta att den höga andelen patienter som feldiagnostiserats med diverse trötthetssjukdomar, kan bero på att många patienter rapporterat om en hög stressbelastning åren före insjuknandet? Skulle den förändrade hormonbalans som stressen skapat, då ha kunnat utlösa patientens hypotyreos?
Eller är det tvärtom så att det är den begynnande hypotyreosen som har lett till den stressfyllda upplevelsen genom den nya oförmågan att kunna klara av de normala krav som vardagen innehåller?
Hypotyreos sägs vara vanligare hos kvinnor än hos män. Den förekommer i alla åldrar, även hos barn, men är vanligare bland personer i medelåldern och uppåt. Det tar ju oftast många år innan sjukdomen är fullt utvecklad och den sjuka får en diagnos, men med bättre diagnosmetoder skulle kanske medelåldern sjunka?
