Lita Tibbling har länge arbetat med kvicksilverskadade människor. Hon är överläkare och biträdande professor vid Universitetssjukhuset i Linköping. Den 12 april delade hon med sig av sina erfarenheter till flera hundra personer i Stockholm.
- Själv har jag aldrig trott att jag varit påverkad av mina amalgamfyllningar, berättade Lita Tibbling för en fullsatt salong i Medborgarhuset.
Men när hon för fyra år sedan sanerade tänderna blev hon förvånad. Tandstenen försvann liksom blödningarna från tandköttet och återkommande munsår. Hon blev också av med den ledvärk som länge varit en följeslagare.
Av detta kan man dra slutsatsen att tusentals eller kanske hundratusentals människor är påverkade av amalgam, trots att de inte har uttalade och riktigt svåra hälsoproblem.
Kvicksilver är ett gift
Förvirringen är stor om vad som är kvicksilverskada och vad som har andra orsaker. Vi vet dock att kvicksilver är dödligt i tillräckligt stora doser. Vi vet också att kvicksilver vandrar upp till hjärnan via nerver och blodkärl.
- Dessa fakta ifrågasätts inte, sa Lita Tibbling.
Man vet också att det är stor skillnad på olika former av kvicksilver. Metalliskt kvicksilver kan man t.ex. svälja i relativt stora doser utan allvarliga skador. Förr användes metalliskt kvicksilver på grund av tyngden för att bota tarmvred. Många överlevde en sådan behandling.
Man vet också att kvicksilver är ett kraftigt gift för bakterier och andra mikroorganismer. Därför har kvicksilver använts mot syfilis och som konserveringsmedel i olika medikamenter. Att kvicksilver dödar mikroorganismer ifrågasätter inte heller någon.
Vid flera stora katastrofer har folk blivit förgiftade av kvicksilver. Lita Tibbling nämnde bl.a. Minamatasjukan i Japan och katastrofen i Irak 1972 då fattiga bönder bakade bröd av kvicksilverbetat utsäde.
Att kvicksilver är ett farligt gift råder det alltså inget tvivel om. Trots detta är det många läkare som inte vill kännas vid dessa väl dokumenterade sanningar.
Vetenskapliga bevis
- Jag har haft hundratals patienter, berättade Lita Tibbling, som har varit sjuka av amalgam och kvicksilver. Men det är med dagens kunskaper omöjligt att i förväg säga om det verkligen är kvicksilver som orsakar deras symtom.
Lita Tibbling brukar avråda sina patienter från att ta en massa dyra prover. Dosen kvicksilver betyder inte så mycket. Sannolikt är det genetiskt betingat om man är känslig eller inte.
Hon anser att det för närvarande bara finns två saker som visar att man har eller har haft besvär av kvicksilver från amalgamfyllningar.
Det ena är att patienten blir sämre när han eller hon sanerar tänderna. Det beror på att kvicksilver frigörs och påverkar kroppen negativt.
Det andra är att patienten blir frisk efter saneringen. Några andra bevis går inte att få med nuvarande kunskaper.
Det märkliga är att försäkringskassorna trots detta kräver förhandsprövning för att patienten ska kunna få rabatterad sanering. Bevisning i efterhand är det som borde gälla, enligt Lita Tibbling.
- För mig är det ofattbart att myndigheterna fortfarande påstår att skador av amalgam inte är “vetenskapligt bevisat”, konstaterade Lita Tibbling. Att man blir frisk efter en behandling, i detta fall efter amalgamsanering, brukar normalt vara tillräckligt bevis i läkarkretsar, sa hon.- Vi håller intensivt på med forskning nu, fortsatte hon. Vi försöker hitta en markör som bevisar att kvicksilver leder till sjukdom. Innan någon sådan markör har hittats får vi leva med att bevisa amalgamskadan i efterhand.
Om man ska gå efter Lita Tibblings “beprövade erfarenheter” borde Socialstyrelsen och försäkringskassorna ändra hela sin policy. Alla som blir friska efter saneringen skulle då slippa betala behandlingen. Vad säger socialministern om en sådan ordning?
Ann-Marie Lidmark
