ur Vi i Villa nr 5/2000 ? av Gunnar W. Bergman

Har du börjat fundera över om något av dina, eller anhörigas, hälsoproblem kanske kan ha med elektricitet och strålning att göra? Forskarna tvistar fortfarande om ifall det finns någonting som heter elöverkänslighet eller inte, men tillhör du dem som misstänker elöverkänslighet, bör du definitivt läsa den här artikeln.

Min första kontakt med de elektriska växelfälten var via TV-reportagens elöverkänsliga personer. Det visade sig vara svårt att få olika forskargrupper till en samsyn när det gäller elfälten. Psykologer har på ett aggressivt sätt attackerat vissa medicinska forskares rön och sagt att det hela rör sig om ett mentalt problem.

Men otvivelaktigt har många människor intygat att de inte mår bra av el och sovit i husvagnar. Vem gör detta frivilligt, eller lever med avkapade elledningar och går tillbaka till ett liv, där man själv får hugga sin ved med handkraft?

Mitt eget uppvaknande kom när en annars vital dam i pensionsålder lyckades lura hem mig till sitt hus för att med en s k fieldfinder mäta, som jag trodde, starka magnetfält. Men nix, magnetfälten kom inte in i huset i någon nämnvärd grad och nådde inte ens upp till 10V/m någonstans.

Elfält på upp till 100 gånger gränsvärdet

Nåväl, damens stickningar, bränningar och rodnad var inte något klimakteriefenomen. Ovanför hennes favoritfåtölj mätte jag upp ett diffust elfält på 30-40 gånger gränsvärdet (dvs 300-400 Volt per meter (V/m)). Jag mätte upp jättelika fält på minst 100 gånger gränsvärdet ? mätaren nådde sin gräns ? vid de oskärmade elledningar, som fanns bl a nere i källaren. Den gamla elledningen, som också fanns kvar, låg inkapslad i metall och mätte ca 30-40 gånger gränsvärdet, om jag minns rätt. Vad är väl en aha-upplevelse om inte detta!

Gissningsvis har det skett något slags kopplingsfenomen mellan den gamla elledningen och gipsskivan, som tydligen strålar ut samma elfält som i elledningen, fastän diffust från gipsskivan. Det fanns alltså ett mätvärde på ett kraftigt elektriskt fält, upplevt av en dam som upplevde att hennes besvär har uppstått i huset. Är kvinnan ett mentalfall, eller finns det fysiologiska eller, klarare uttryckt, elektrobiologiska orsaker? Detta överlämnar undertecknad till läsaren att avgöra.

Började med ledbesvär och yrsel

För att få veta mer om elektriska växelfält vände jag mig till en verklig expert på området, Eugen Malm i Örebro (EMAB), en välutbildad maskiningenjör av den gamla stammen, och mycket kunnig på elsanering. Utan alla åthävor ska jag referera ett av de hundratals fall, där Eugen Malm har hjälpt elöverkänsliga till ett drägligare liv.

Vintern 1995/96 framträdde Gerd Israelsson i Bälinge i TV, där hon berättade om sina besvär. Vi fick se en till synes frisk medelålders kvinna, som frivilligt sov i en husvagn istället för i familjens villa. Gerd Israelssons problem började med någonting som liknade reumatiska besvär kombinerade med balansrubbningar. Hon hade svårt att ta sig ner för trapporna i sitt eget hus och mådde allmänt illa. Hon kände ofta yrsel och stark huvudvärk. Det var då hon fattade sitt drastiska beslut att sova ute i familjens husvagn.

Gerd Israelssons besvär uppstod troligen som en följd av att hon under 20 års tid, natt efter natt, sovit ovanför husets elcentral och utsatts för starka el-fält utan att veta om det. Familjen beslutade sig för att elsanera huset och har, utan några som helst bidrag, lagt ner ca 230.000 kronor på saneringen.

Lågenergilampor ger ökat obehag

Efter elsaneringen mår Gerd mycket bättre, men hon är fortfarande starkt elöverkänslig. Hon kan vistas i bostaden men inte besöka grannarna några längre perioder. Hon kan ta korta promenader i omgivningarna. Att åka in till staden med alla dess lågenergilampor i affärerna innebär flera timmars obehag efteråt. Att åka på semester till Spanien gick däremot bra, eftersom man har femledarsystem* på alla semesterorterna. Båda makarna Israelsson förundrar sig över varför vi i ett rikt land som Sverige måste ha så allvarliga problem. Situationen kunde ha varit mycket bättre om vi hade valt en något mer komplicerad väg för elinstallationerna under 60- och 70-talen. Vad makarna nu fruktar mest är att det inom kort kommer att resas en mobilmast i det samhälle där man bor. Då blir det omöjligt att bo kvar.

Blundade för elfälten

Enligt Ragnar Forshufvuds bok ?Bostad och Hälsa? framgår det att forskarna under 20 års tid, från mitten av 1970-talet och till mitten av 1990-talet, helt enkelt blundat för de elektriska växelfältens eventuella skadeverkningar. Man var så helt inriktad på vådan av magnetiska fält, från exempelvis kraftledningar. Någonting som enligt Ragnar Forshufvud har vänt upp och ner på begreppen är en studie, som ett kanadensiskt elkraftbolag, Ontario Hydro, presenterade över cancerfrekvensen hos alla sina 30.000 anställda. Man fann ett relativt svagt samband mellan cancer och magnetiska fält, men desto starkare mellan cancer och elektriska fält. Detta gäller speciellt leukemi och hudcancer (malignt melanom). Dessutom finns det studier som visar att deponeringen av radondöttrar ökar i närheten av ett elektriskt växelfält. Det är då inte ogrundat att anta, att det här också föreligger en ökad risk för lungcancer.

Trähus, mobiltelefoner och datorer elbovar

Vår nordiska vana att bygga trähus istället för stenhus (genom trähusens väggar kan elfält utifrån, t ex från grannar, tränga sig in) samt frånvaron av jordade pansarrör efter 1960, tycks ha haft inverkan på uppkomsten av allt fler elöverkänsliga. Dessutom misstänks den accelererande användningen av persondatorer både i hemmen och på arbetsplatsen, liksom mobiltelefonerna och deras basstationer ? ?mobilmasterna? ? ha bidragit till den allmänna nedsmutsningen av vår elmiljö. Detsamma gäller den ökande användningen av lågenergilampor. Det finns alltså en mängd samverkande faktorer.

Den extrema elöverkänsligheten som Gerd Israelsson har är inte så vanlig. Man räknar det ständigt stigande antalet till ca 10.000 i Sverige. En mildare grad av elöverkänslighet omfattas idag av ca en kvarts miljon svenskar. Men det verkar som om några av dessa, genom överbelastning vid elpåverkan av kroppen, kan utveckla den svårare formen av elöverkänslighet. Men kanske kan kroppen repa sig med tiden. Många av dem, vars hus har sanerats, har blivit mycket bättre, även om de inte blivit helt återställda. Detta tycks främst gälla de svårast drabbade, de som är så känsliga att de uppfattar el-fält ner till 1 V/m.

Källa: Bostad och hälsa: En praktisk handbok för ett sundare hem på Mimers Brunn Kunskapsförlaget Sala 1998

*Femledarsystem I Sverige går den mesta strömmen inne i byggnader i 3 (eller eventuellt 4) ledare. Ju fler ledare, desto bättre skärmning och mindre risk att kretsarna inte sluts ordentligt och ström läcker ut.

Vad är elektriska växelfält?

Elektriska växelfält uppkommer genom elektrisk spänning. Detta betyder att de kan finnas utan att en lampa är tänd. Även när all strömförbrukning har upphört, står många meter ledningar och sladdar fortfarande under spänning. Från dessa strålar det ut elektrisk spänning i form av elektriska växelfält och det flyter kapacitiva strömmar mellan apparaterna.
För att illustrera detta kan man tänka sig två stora plåtar som står på 1 dm avstånd. Man kopplar sedan på en spänning av 10 volt mellan dem. Fältstyrkan mellan plåtarna blir då 100 volt per meter, 100 V/m.