En ung kille berättar att han redan som 8-10-åring fick problem att svälja, fick många allergier, yrsel och återkommande halsinfektioner. Vid 16 år började migränanfallen och slutligen hade han problem med magen, värk i leder, tungsveda och tröttheten blev till slut så allvarlig att han varken kunde arbeta eller studera. Amalgamsanering gjorde att han tillfrisknade, men det var en lång resa dit.
De svåra hälsoproblemen gjorde att han varken kunde arbeta eller studera. Redan som 23-åring var han sjukskriven för psykisk insufficiens.
Tröttheten var så stor att han knappt orkade stiga ur sängen och i bästa fall kunde han gå runt kvarteret. Ändå trodde läkarna inte att han var sjuk.
Han läste om symtom på kvicksilverförgiftning från amalgamfyllningar i en veckotidning och kände igen sig direkt. Efter att ha studerat frågan mer var han nästan helt säker på att det var kvicksilverförgiftning han led av.
Han beställde tid hos neurolog vid Malmö allmänna sjukhus och frågade om det kunde vara amalgamet i tänderna som gjorde honom sjuk. Läkaren förklarade att det skulle han inte oroa sig för och det var bättre att han som var så ung och frisk gav sig ut att springa 100 meter istället för att klaga.
- Jag kände mig ledsen inombords, kränkt och förbannad, förklarade 23-åringen i brevet. Han skrev vidare att så gott som alla läkare han gick till med bestämdhet sa att man inte kunde bli sjuk av amalgam och ansåg honom psykiskt sjuk. Många läkare var nedvärderande och elaka i sitt sätt att behandla honom.
Slutligen bekostade han själv avföringsprover som visade höga kvicksilverhalter och dessutom hade man tidigare förklarat att han hade en barriärskada, som är vanlig vid kvicksilverförgiftning (men det visste inte läkarna). Ingen hjälp har han fått med amalgamsaneringen utan han har fått bekosta saneringen själv.
Den unge mannen läste på om amalgamsanering och har själv kunnat ställa krav på tandläkaren att använda kofferdam och Clean-up-sug för att inte riskera att bli ännu sjukare under saneringen. Han har tagit bort en fyllning var sjätte vecka, också det som en försiktighetsåtgärd.
Varken läkare eller tandläkare har varit till hjälp utan alla initiativ och kostnader har han fått ta själv och läkarna anser honom fortfarande psykiskt sjuk. “Men faktum kvarstår”, skriver han i det ena brevet, “att det enda som hjälp är ändå min sanering”.
Berättelsen ovan är utdrag ur de brev 23-åringen skrev till Dentalmaterialutredningen och som publicerades i förkortad form i slutbetänkandet “Dentala material och hälsa” (SOU 2003:53), sid 523-525.
