- Hälsa
- Politik
En ny granskning från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys visar att samordnade individuella planer (SIP) fortfarande inte fungerar som tänkt. Många patienter som har behov av stöd från flera aktörer får ingen plan – eller får den alldeles för sent.
Samordnad individuell plan, SIP, är tänkt att vara ett verktyg som säkerställer att personer med komplexa behov får en sammanhållen vård och omsorg. I praktiken ser det annorlunda ut. En ny analys från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys visar att SIP ofta sätts in för sent, används för sällan och i många fall inte når de patienter som behöver insatsen allra mest.
Trots att lagstiftningen sedan länge kräver att kommuner och regioner skall erbjuda SIP när en individ har behov av samordning mellan olika verksamheter, har användningen inte ökat i önskad omfattning. Myndigheten konstaterar att personer med omfattande medicinska, psykiska eller sociala behov fortfarande alltför ofta faller mellan stolarna.
I granskningen framgår att flera vårdaktörer saknar tydliga rutiner för när en SIP skall erbjudas. Dessutom saknas kunskap om hur planerna skall följas upp, och ansvaret mellan olika verksamheter blir lätt otydligt. Resultatet blir att patienter inte får den samlade planering som kan förebygga onödigt lidande, akuta situationer och kostsamma insatser längre fram.
Särskilt utsatta är personer med kroniska sjukdomar, psykisk ohälsa, funktionsnedsättningar – och patienter med återkommande eller komplicerade tandvårdsbehov där samverkan med sjukvård och socialtjänst är avgörande.
Brister i samverkan är något som Tandhälsoförbundet länge lyft, inte minst eftersom tandvården ofta hamnar utanför det ordinarie vårdsystemets strukturer. Vi möter många patienter som är beroende av både tandvård, sjukvård och socialt stöd – men där ingen tar helhetsansvar. När en SIP uteblir riskerar viktiga insatser att fördröjas, missas eller helt falla mellan aktörerna.
Förbundet betonar att tandvård och somatisk vård måste ses i ett sammanhang. Obehandlad munhälsa kan förvärra flera sjukdomar, skapa social isolering och leda till betydande kostnader – både för individen och samhället.
För att SIP skall fungera enligt lagens intentioner föreslår Vårdanalys bland annat:
- tydligare ansvarsfördelning mellan region och kommun
- förbättrade rutiner för att identifiera personer med samordningsbehov
- ökad kunskap hos personalen
- bättre uppföljning av att SIP faktiskt genomförs
Den nya granskningen visar att SIP-systemet inte fungerar som det skall – men också att det finns stor potential att förbättra vården genom bättre samordning. Med en åldrande befolkning, ökande vårdbehov och större ojämlikhet i hälsa blir det viktigare än någonsin att patienter med stora behov får den planering de har rätt till.
