- Dentala material
- Forskning

En litteraturöversikt visar att keramiska material är lika hållbara som metallkeramiska material när det gäller kronor och broar. Dock utvecklas keramerna snabbt och de nya zirkoniamaterialen som har färglyster utan att man behöver bränna på porslin lovar gott. Dock är uppföljningstiden endast något år och därför får framtiden utvisa de långsiktiga effekterna. Av forskningsartikeln framgår att inga jämförelser av risk för biverkningar mellan metallkeramik och helkeramiska kronor och broar gjorts.
Artikeln handlar om kliniska resultat av behandling med keramer. Studien ingår i ett nordiskt projekt om keramer där den sista delen nu publicerats i Tandläkartidningen. Författare är Ritva Näpänkangas från Finland, Christel Larsson från Sverige och Marit Øllo från Norge. Ett stort antal artiklar som följt upp överlevnaden av kronor och broar har studerats.
Slutsatserna forskarna drar är att keramiska material är lika hållbara som metallkeramiska sådana (dvs där man har ett skelett med påbränd keram).Dock har varken bivekrningsrisker eller patientnöjdhet inluderats i någon av studierna, enligt författarna.Tandvårdsskadeförbundets erfarenhet är att en viss andel av befolkningen är känslig för metaller och därför bör ha helkeramiska material.
Vanligaste komplikationen med keramiska kronor och broar, enligt studien är frakturer eller sprickor i materialet. Zirkkonia har nu blivit det dominerande materialet när det gäller keramer och jämfört med keramer av aluminiumdioxid är de med zirkonia mer hållbara. Zirkonia som singelkronor uppges ha en överlevnad på 96 procent, enligt den forskning som hittills gjorts. Få studier redovisar dock mer än fem års uppföljningstid.
Tidigare brändes färgat porslin på kronan i zirkonia för att få rätt färgnyans. Detta lager har dock en tendens att spricka och i fyra procent av de fall som misslyckades var det detta porslingslager som fick sprickbildning. Numera finns ett zirkoniamaterial som är färgat i samma nyans som tänderna, vilket är bra ur hållfasthetssynpunkt.
Gällande broar är överlevnaden något sämre, men helt klart acceptabel med cirka 91 % femårsöverlevnad. Keramiska etsbroar tas också upp. De etsbroarna som cementerades fast på en tand med en så kallad vinge hade en överlevnad på 98 procent efter tio år, vilket är en bra siffra. Cementeras etsbroarna på båda tänderna är lyckandefrekvensen något lägre. För implantatstödda broar i zirkonia uppger en studie 100 procent lyckandefrekvens med keramiska material.
Artikeln tar också upp biologiska effekter och med det menas kariesincidens, parodontit, pulpaskador etc, men sådana effekter uppträder bara med några procent och kan möjligen förklaras med sämre passform och svårighet att komma åt för att rengöra runt kronan eller bron, enligt artikelns författare.
De konstaterar också att det helt saknas jämförande studierna för biverkningar av använda material. De redovisar dock en studie som visar att keramiska material har bättre biokompabilitet jämfört med de flesta metaller.De studier som gjort angående överkänslighet mot metaller med Melisa-testet finns inte alls med i referenslistan.
Vidare skriver artikelförfattarna att prevalensen av metallallergier är relativt hög i befolkningen, men trots det är kliniska manifestationer ovanliga och de menar därför att den potentiella risken är liten. Det här beror sannolikt på att man i tandvården endast tittar efter synliga manifestationer i munhålan. Tandvårdsskadeförbundets erfarenhet är att flertalet symtom uttrycks i andra delar av kroppen och exempelvis titan kan ge symtom som hosta, bihålebesvär, hudutslag, extrem trötthet etc.
En märklig kommentar i artikeln är att titan kan vara alternativ för dem som är metallkänsliga. Forskning som använt Melisatestet visar relativt hög prevalens av minnesceller mot titan dvs fördröjda allergier/överkänslighet. Däremot fångar sällan de så kallade hudtesterna upp känslighet för titan. Rapportens författare borde antingen ha låtit bli att nämna titan eller refererat till forskningslitteraturen i denna fråga.
Tandvårdsskadeförbundets erfarenhet är att metallkeramiska kronor och broar ofta ger känsliga individer symtom. Dessutom kan strömmar mellan metaller uppkomma om flera olika metaller används i samma munhåla. Det senare är mycket vanligt och tas inte alls upp i artikeln där keramer och metallkeramiska kronor och broar behandlas.
Överkänslighet mot titan existerar och är inte alls ovanlig tvärtemot vad forskningsrapportens författare tror. Dessutom förekommer titanförgiftning om t ex guld finns närvarande, eftersom titanet är den minst ädla metallen och då avger titanjoner. Titanförgiftning ger symtom som torrhosta, bihålebesvär och gula naglar medan allergier kan yttra sig på många olika sätt exempelvis som smärta, extrem trötthet eller hudutslag.