För två år sedan beslöt riksdagen att nu äntligen skulle de, som på olika sätt behövde tandvård som ett led i sjukdomsbehandling, få detta inom sjukvårdens högkostnadsskydd! Ett efterlängtat beslut som vi i Tf kämpat för i många år, men som ännu inte kan anses uppfyllt, då regelsystemet är krångligt. Inte vid något annat sjukdomstillstånd kräver man förhandsprövning för behandlingen. I alla fall inte officiellt.

Att sjukvården prioriterar en mängd tillstånd och därmed reglerar människors berättigade krav på vård, har emellertid länge varit en offentlig hemlighet. Den rent medicinska bedömningen, om någon med njurproblem ska få dialys eller njurtransplantation, har väl inte alltid till 100 procent följt prioriteringskommitténs förslag. Inte heller kan man konstatera att andra allvarliga eller livshotande sjukdomstillstånd alltid ges den höga prioritet, som var kommitténs slutsatser. Det finns uppgifter, som säger att rapporten inte ens finns tillgänglig eller finns med i landstingens planering. Om detta stämmer är det illavarslande.

Ingen utbildning

Vad som är särskilt trist, är att Utbildningsdepartementet, trots tidig uppvaktning av oss i Tandvårdsskadeförbundet, ännu inte har sett till att utbilda läkare och tandläkare om det riksdagsbeslut som gällde tand- vården.

På grund av denna underlåtenhet och genom att Socialstyrelsens anvisningar ses som riktmärke för hur tandvårdsöverkänsliga ska bemötas och behandlas i sjukvården/tandvården, har utbyte av fyllningar ännu inte fått det genomslag som är nödvändigt.

Vi har en allt större grupp 40-talister, som visar alla tecken på sjukdomstillstånd, som ganska troligt kan kopplas till både stress och utbrändhet, men också till miljöfaktorer som amalgam och andra miljögifter. Så länge som våra myndigheter inte är öppna för den forskning som finns och inte ger de signaler som behövs, är detta ett allvarligt problem.

När ska sjukvården ställa frågor angående tandstatus och senaste tandläkar/tandhygienistbesök då patienter kommer in med akuta hjärtbesvär, yrsel/balansrubbningar eller andra akuta tillstånd?

*Generös mödratandvård *

Sjukfrånvaron stiger ? skadorna går ner i åldrarna. Detta är väntat då de kvinnliga 40-talisterna fick ta del av den generösa mödratandvården. Deras barn har fått kvicksilver via fosterstadiet och modersmjölken. Senare i olika vacciner. Är det någon som blir förvånad över att även 30-åringarna drabbas av så kallade yuppiesjukdomar? Kombinationerna metaller, strålning,elektromagnetiska fält och an- dra miljöeffekter sopas under mattan.

När Prof. Maths Berlin varnade för fosterskador på grund av kvicksilveröverföring från mor till barn, hoppades vi alla att med detta utgångsläge skulle det äntligen bli en riktig debatt och åtgärder. Vad hände? Locket på som tidigare ? åtgärderna lyser med sin frånvaro och samhällets kostnader bara ökar!

Ointressant

Det mänskliga lidandet tycks vara fullständigt ointressant, likaså den enskildes kostnader och inte minst fortsatt utestängning från det vi hade hoppats på ? bra sjukvård till alla. Nu gäller regeln; sjukvård, tandvård och läkemedel till dem som kan betala! Sjukpenning och arbetsskador till sådant som är accepterat, men absolut inte för miljörelaterade sjukdomstillstånd!

När ska vården inse att alla människor har behov av vård på lika villkor? Hur länge in på detta årtusende ska människor förödmjukas och förnedras därför att kunskaperna är bristfälliga angående orsakssambanden?

Visst är det beklämmande att veta, att så många lider av rena bristtillstånd, därför att vården inte insett sambanden mellan fria radikaler, oxidativ stress och miljögifter! Hur många skulle kunna må mycket bättre med rätt tillskott av vitaminer, mineraler och spårämnen samt en minskad miljögiftsbelastning? Hur länge kan samhället och vården fortsätta blunda för dessa livsviktiga fakta? I stället har det blivit den enskildes ansvar att själv köpa dessa tillskott för att klara livhanken något så när.

Var ska man vända sig?

Samtidigt har Folktandvården konstaterat att 40-talisterna som kallas för Heavy Metal Generation inte kan få teckna avtal, eftersom riskerna för stora tandarbeten är för stora. Försäkringsbolag, som inte uppfyller kraven, kan granskas av allmänna reklamationsnämnden.

Vart vänder sig Svensson, när det han betalat skatt för i alla år plötsligt har fått så hög självrisk att hans kostnader ökar med tusentals kronor? Bastandvård för undersökning, lagning av en tand och röntgen kan i dag kosta långt över tusenlappen. Om man dessutom måste låta göra en krona går det på minst fem-sex gånger mer. Undra på att många drar sig för tandläkarbesök!

De som dessutom insjuknat på olika sätt av sina fyllningar och enligt riksdagsbeslutet har rätt att få hjälp utan vetenskaplig bevisning, har som regel fått konfronteras med de tandläkarattityder som har odlats och lärts ut på tandläkarhögskolorna under de senaste 20-30 åren då patienter betraktades som sinnessjuka om de ifrågasatte amalgamet.

Opposition förlöjligas och förföljs

Det är ur ett historiskt perspektiv intressant, för i det ljuset finns det paralleller på andra områden, men det är lika tragiskt varje gång när de som vågar opponera sig mot maktmissbruk förlöjligas och förföljs. De som arbetat med amalgamfrågan i Sverige under dessa 20 år vet hur det känns, in på bara skinnet.

Idag, när det blivit så rätt och riktigt att motverka mobbning och motarbeta den på arbetsplatser och i skolor, börjar det bli högst aktuellt att också motarbeta mobbning av medmänniskor i samhället.

Det kan inte vara rätt att slänga åt grupper av patienter diverse psyko- somatiska diagnostillstånd eller den allt vanligare ?virus på balansnerven? eller andra löst hopkomna diagnoser, bara för att man inte vill veta eller bryr sig om vilka generella symptom, som exempelvis kvicksilver från amalgam ger.

Att även andra material och metaller kan ge likartade och allvarliga skador måste på något sätt delges vårdgivare och försäkringskassor. Det är nu som vården måste försöka att aktivt samanställa nya vetenskapliga och praktiska erfarenheter från till exempel handikapporganisationerna. Detta sker inte idag trots att Sverige har undertecknat en rad konventioner som reglerar rätten till medinflytande.

Regeringens ansvar

Regeringen har det yttersta ansvaret för att regler som fattats i riksdagen efterlevs. Det måste finnas sanktionsmöjligheter och kontrollmöjligheter för hur riksdagsbeslut efterlevs. Annars är risken stor att de pengar som landstingen fått för högkostnadsskydd för tandvård äts upp av helt annan verksamhet, precis som man upptäckt när det gäller satsningen på skolan. Rätt och kontrollerbar statistik måste fram omgående. Hur många har fått ta del av reformen? Hur många har fått avslag? På vilka grunder?

Landstingen runt om i landet har haft betydande svårigheter att ge besked på dessa frågor. Vi ställer oss frågan om landstingspolitikerna alls har någon kontroll över situationen?