Våra ansträngningar att få stopp på amalgamet för gott närmar sig ?den slutgiltiga lösningen?. Trots alla års löften till riksdag och regering om frivillig avveckling av användningen av detta giftiga material har inte löftena omsatts i verkligheten.

Tandläkarhögskolorna lär fortfarande ut amalgamteknik och några varningar för materialet får varken de som nyutbildas eller de tandläkare och annan personal som står och arbetar med patienterna. Folktandvården tycks vara allra minst förändringsbenägen.

Det undantag, som man kom överens med regeringen om bakom ryggen på riksdagsledamöterna, har inneburit att så kallade svårbehandlade barn har utsatts för detta miljögift nio år längre än vad riksdagen har beslutat. Till Tf får vi ständiga rapporter om att så sker.

Medvetet trots

De rapporter som vi får innebär att vissa tandläkare använder amalgamet som förstahandsalternativ, trots att detta inte på något sätt kan försvaras. Det sämsta är att man också utan att skämmas har satt i system att använda amalgam som huvudalternativ i en del invandrartäta områden, där föräldrarna med all säkerhet inte har informerats om den kvicksilverdebatt som har förts i Sverige och andra länder under lång tid.

Barnen särskilt utsatta

Barn med särskilda behov kräver speciella omsorger på alla plan. Dessa barn har istället konsekvent behandlats med amalgam på vissa specialistkliniker. Andra kliniker har redovisat erfarenheter av att de under många år inte alls har ansett sig behöva använda den riskabla amalgamtekniken. Dessa tandläkare har till fullo insett att varningarna för att utsätta redan sjuka barn för ännu mer miljöbelastningar ska efterlevas. De redovisar samfällt positiva erfarenheter av att arbeta med andra material.

Saknas viljan att lära nytt?

När så stora skillnader redovisats till ansvariga myndigheter som till exempel Kemikalieinspektionen, måste detta bero på att det finns för många som inte klarar av att lära sig nya arbetsmetoder eller kanske till och med inte vill ändra sig. Skulle oviljan att följa överenskommelsen med regeringen från den 1 juli 1995 bero på att man helt enkelt inte vill följa riksdagsbeslut, är detta illavarslande.

Tandvårdsansvariga på Socialstyrelsen

Från Tfs sida har vi tyvärr kunnat konstatera att den särskilt ansvarige på myndigheten har talat med kluven tunga när man å ena sidan har bibringat riksdagen den uppfattningen, att man haft för avsikt att följa riksdagens intentioner för bättre bemötande och behandling av patienterna, å andra sidan gett helt andra signaler till tandläkar- och läkarkår.

Bemötandet och kunskapsnivån

I Dentalmaterialutredningen klargjordes resultaten av denna subversiva (undergrävande) verksamhet på ett tydligt sätt. Patienterna kunde i tusental redovisa för okunskapen, ointresset och det dåliga bemötandet i vården. Läkarna och tandläkarna redovisade å sin sida okunskap och total brist på intresse för att lära sig något nytt.

Konservativa åsikter om riskfrihet med amalgamet som spridits som frön i vinden är fortfarande ledstjärnan i vården.

Regeringens åtgärd

Därför är regeringens åtgärd nu att låta Kemikalieinspektionen utreda ett totalt kvicksilverförbud naturligtvis det enda rätta, eftersom man under 25 års tid inte har kunnat komma tillrätta med dem som varit ansvariga i frågan. Detta är också helt rätt väg att gå, då kvicksilvret från amalgam varken är den enskildes ensak eller den praktiserande tandläkarens.

Allvarliga miljökonsekvenser

Tf har under många år för olika ansvariga myndigheter redovisat vilken enorm miljöskada användningen av amalgam innebär. Efter hand har man uppmärksammat kvicksilver från krematorier och i avloppsledningar från tandkliniker. Men de största diffusa utsläppen står alla amalgambärare för via toalettstolarna.

Därför kan inte reningsverkens avloppsslam användas till gödning. Alla kommuner har problem med att bli av med sitt förorenade slam. Situationen är likadan överallt i alla länder där amalgamet har använts.

Den mängd kvicksilver som sprids via luft och vatten är inte försumbar, om vi ska få en miljömässig hållbarhet till kommande generationer.

När vi så småningom får ett generellt förbud för kvicksilver kommer det att ta åtskilliga decennier, kanske hundratals år, att städa upp efter denna olyckliga hantering.

Amalgamförbud nästa år

De ekonomiska konsekvenserna har amalgamförespråkarna aldrig brytt sig om att ens fundera över. Deras intressen har varit att bevara ett arbetssätt och en arbetsmetod, som från början har varit ett stort misstag.

Måtte Kemikalieinspektionens förslag om ett förbud för amalgam från den 1 juli 2005 äntligen genomföras, så att saneringen kan börja.