- Hälsa
Vårdrelaterade skador fortsätter att öka i vården, men man tror att det är en underrapportering och att det faktiska talet är betydligt högre. Utbildningen i säkerhet måste öka liksom kunskapen om hur man anmäler vårdskador. Tandvårdsskadade är exempel på patienter som med all säkerhet är underrepresenterade. Många vet inte att man exempelvis kan få skadestånd för vårdskador eller orkar inte anmäla tandläkaren då man tror att det inte leder någon vart
Antalet skadeanmälningar fortsätter att öka i vården och förra året rapporterades 17 000 vårdskador. Man kan anta att det systematiska lärandet är dåligt då samma fel tenderar att återkomma. Vårdgivare lär sig helt enkelt inte av sina egna fel. Det behövs nationella initiativ både för att ha ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och för att sprida kunskap över regiongränserna, enligt artikel i Läkartidningen.
Alla som arbetar i vården behöver utbildning i systematiskt patientsäkerhetsarbete. En del kanske anser att sådant arbete tar tid från själva den vårdande delen. I industrin, i flyget och på många andra arbetsplatser arbetar man aktivt och systematiskt med säkerhetsarbete. Det gäller att lära av misstagen och att hela tiden sträva efter att bli bättre och drivkraften är att minska kostnader och spara pengar.
I tandvården, där endast omkring 10 procent av behandlingarna är evidensbaserade, tycks patientsäkerhetsarbetet vara ännu sämre än i den medicinska vården. Möjligen beror det på att många tandläkare är ensampraktiserande och kanske upplever att tiden inte räcker till. Patienterna kanske också är mindre benägna att anmäla vårdsskador.
Det tycks vara svårt att få med vårdgivare på ett aktivt och framgångsrikt patientsäkerhetsarbete. Många vårdgivare säger att vi gör ändå så gott vi kan.För ett effektivt patientsäkerhetarbete behövs uppföljning av den kliniska verksamheten inklusive enkäter till patienterna om vad som händer när de lämnat mottagningen. Klagomålen måste också tas på allvar och dokumenteras.
Till information från Socialstyrelsen
Till information i Läkartidningen
