Vad är hållbarast - metall eller icke metall?

En Cochrane-studie har gjorts för att söka skillnader i hållbarhet mellan kronor och broar i metall respektive icke-metall. Forskarna fann få studier som uppfyllde deras krav och resultaten var inte alltid trovärdiga bland annat på grund av finansiering av industrin.  Mer och kvalitativt bättre forskning behövs således. Några slutsater kunde inte dras av denna litteraturstudie och forskarna anser att tandläkarna tills vidare bör arbeta enligt sin egen kliniska erfarenhet. 

Det är viktigt att det finns evidens för de metoder som används i tandvården, dvs både forskning och klinisk erfarenhet ska ge stöd till metoderna. Inom tandvården är det känt att forskningen inte alltid är tillfredsställande och endast omkring 10 % av de metoder som används är evidensbaserade.

Den redovisade Cochranestudien är gjord som en litteraturstudie och man fann 56 vetenskapliga rapporter som uppfyllde de kriterier som hade ställts upp. Av dessa var endast nio tillräckligt bra gjorda för att vara meningsfulla att anlysera. Tyvärr har Cochrane även tidigare i sina analyser konstaterat att just tandvården sällan gör tillräckligt väl kontrollerade studier. 

Anledning till studien är enligt forskarna att det råder osäkerhet om hållbarhet för kronor broar och proteser som görs i icke-metalliskt material. De menar att det också är många patienter som väljer icke-metalliskt material då de är oroliga att metaller ger biverkningar. Därför är det angeläget att tandläkaren kan bedöma vad som är mest hållbart i sin vägledning till patienterna. 

I de nio studierna redovisades hållbarhet för 224 kronor och 132 broar och av dess sattes 74 kronor och 25 broar på implantat. Kvaliteten på dessa studier ansågs i flertalet fall vara av låg kvalitet och risk för snedvridning fanns. Alla studier gjordes vid universitet i Europa eller USA, men samtliga var betalda av dentalmaterialindustrin. 

Forskarnas slutsats är att det inte går att dra några slutsatser av de genomförda studierna. Mer forskning behövs således och till dess uppmanas tandläkarna att lita på sin egen kliniska erfarenhet.

Helt klart behövs mer oberoende forskning och forskning som läggs upp på likartat sätt vid flera institutioner för att kunna jämföras med varandra. Det är angeläget att odontologisk forskning  stärks och kvalitetsmässigt förbättras för att patienterna ska slippa godtyckliga behandlingar. Om evidens finns till stöd för en viss behandling är det också lättare för patienten att få rätt i skadeståndsärenden i de fall tandläkaren användt felaktiga metoder. 

Till artikeln (engelska)