- Hälsa
Munnens mikroflora har enormt stor betydelse och inte bara för kariesfrekvensen utan även för olika funktioner och för immunförsvaret. Att man har så många olika bakterier i munhålan har forskarna inte förstått tidigare. De nya kunskaperna får bland annat betydelse för hur man ska se på antibiotikabehandling vid infektioner. Om detta skriver Hanna Välimaa forskare vi Helsingfors universitet i Tandläkartidningen.
Forskarna har identifierat omkring 700 olika bakteriesorter i munhålan och av dessa har varje individ vanligen några hundra.
Antibiotika biter inte på alla bakterier och vanligen förekommer biofilm i munhålan, vilket försvårar för antibiotika att verka. Odling av bakterier och svampar är fortfarande rutinmetod, men det finns andra metoder som tittar på nukleinsyror/DNA. Vid odling är det exempelvis svårt att få fram bakterier som kräver syrefri miljö.
En fördel med odling är att man då kan utföra resistensbestämning av bakterier och svampar. Laboratorierna ska kontinuerligt samla resistensdata för de bakterier som dominerar i prover från dentala infektioner.
Bakteriers roll vid slemhinneinfektioner är troligen undervärderad, skriver Hanna Välimaa. Speciellt har fynd av Staphylococcus aureus och betahämolyserande streptokocker rapporterats hos patienter med olika problem i munslemhinnan. De förekommer också ofta som fynd tillsammans med Candida.
Att ta prover på och identifiera olika bakterier och svampar är helt klart en diagnostisk utmaning. Proverna består av många olika bakterier, virus och svampar och de mikroorganismer som finns i munhålan är ofta rätt lika både vid hälsa och sjukdom. Därför är det, enligt Välimaa, extremt viktigt vid ivägskickning av prov att förmedla så mycket information som möjligt till laboratoriet. Med god information kan de optimera både odlingsförhållanden och remissvar. Det senare innebär att de kan berätta mer om vissa specifika fynd än vad de annars hade gjort.
Man kan inte utrota alla bakterier i munhålan och därför är det bättre att försöka bli vän med sina bakterier och se till att man har tillräckligt bra och många sådana. Klorhexidin och liknande sköljmedel ska inte användas. Däremot är det klokt att varje dag äta surkål eller syrade grönsaker och att undvika socker eftersom det underhåller de dåliga bakterierna.
Bakterier i munhålan lever ofta i så kallade biofilmer eller lite slarvigt uttryckt i bakteriesamhällen. Antibiotika kommer inte så lätt åt dessa samhällen och därför kan det vara bättre att mekaniskt ta bort bakterier och plack. Att enbart använda antibiotika fungerar sällan, skriver Hanna Välimaa. Antibiotika fungerar inte heller på svampar som Candida eller på virusorsakade infektioner. Blåsor och sår i munslemhinnan beror exempelvis ofta på virus.
Av artikeln framgår att flertalet bakterier som orsakar sjukdom är anaeroba, dvs lever i syrefri miljö. De dör alltså om de utsäts för syre. 70 % av de bakterier man funnit vid odling består av släktena Firmicutes och Bacteroidetes, exempelvis hör olika sorts streptokocker hit.
Se mer via länken nedan
