- Hälsa
- Politik
Tandläkartidningen har gjort en sammanfattning av tandvårdsåret 2023 som upplevs ha varit ett händelserikt år inom tandvården. Sju av de som anses vara de viktigaste punkterna redovisas i sammanställningen.
Årets mesta fokus har legat på tandvårdspolitik, där regeringen bland annat har aviserat en tandvårdsreform. Det handlar således om politiska utspel och utredningar, men även fusk och nya regelverk tas upp. Tandläkartidningens sammanfattning gäller det som har tagit mest plats i nyhetsflödet.
Tandläkartidningen skriver att tandvården har stått högt på den politiska agendan under året som gått. Främst är det utredningen om stärkt stöd till tandvård för våldsutsatta och ökad kontroll över tandvårdssektorn som har levererat delbetänkanden och dessutom fått tilläggsdirektiv.
Under oktober månad kom tilläggsdirektivet att utreda hur man kan ”stärka tandvårdens högkostnadsskydd för att mer efterlikna det som finns i övrig vård”. Regeringen aviserade även i samband med detta att man har för avsikt att sänka åldersgränsen för avgiftsfri tandvård. Man meddelade också att man vill slopa möjligheten för asylsökande att få subventionerad akut tandvård.
Äldre människor som har dålig munhälsa pekas ut som en särskilt prioriterad grupp inom det nya högkostnadsskyddet, men regeringen vill genomgående styra de statliga tandvårdsbidragen till de personer som anses ha störst risk för sämre munhälsa. Det hela bygger på en ny nationell modell för riskbedömning, som Socialstyrelsen fick i uppdrag att ta fram i våras.
Bristen på tandvårdspersonal tas upp i en av punkterna. Socialstyrelsen konstaterar i nationella planeringsstödet att det är brist på tandläkare i 17 regioner medan det i 13 regioner är brist på specialisttandläkare. Svårigheterna att rekrytera tandläkare i delar av Sverige har även debatterats.
Rapporter om personer som har åtalats för penningtvätt, olaglig hantering av patientuppgifter och fusk med tandvårdsbidrag har inkommit under året. Försäkringskassan granskar nu systematiskt ekonomin vid efterhandskontroller, och i juni månad rapporterade de tillsammans med IVO angående sitt uppdrag att förstärka samarbetet gällande kontroll, uppföljning och tillsyn av tandvårdens aktörer.
Under sensommaren föreslogs i en statlig utredning att Försäkringskassan skall få betydligt större befogenheter att agera vid misstanke om fusk. Enligt detta förslag vill man också införa tillståndsplikt och ägar- och ledningsprövning för privata vårdgivare som är anslutna till det statliga tandvårdsstödet.
