- Forskning
- Hälsa
Personer som har IBD (inflammatorisk tarmsjukdom) drabbas oftare av spondylartrit, vilket ett tillstånd som orsakar smärta och stelhet i lederna. Sambandet är starkt, enligt en doktorsavhandling från Örebro universitet.
– IBD-patienter drabbas oftare av spondylartrit, både före och efter att de har fått IBD-diagnos, jämfört med befolkningen i övrigt, säger Sarita Shrestha, forskare i medicin vid Örebro universitet.
I en studie i doktorsavhandlingen har registeruppgifter från 39 203 personer med diagnosen IBD jämförts med data från personer utan diagnosen. Risken är särskilt hög bland dem med Crohns sjukdom samt hos de patienter som fick IBD-diagnos som barn.
Med IBD avses de kroniska inflammatoriska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom, ulcerös kolit och oklassificerad inflammatorisk tarmsjukdom. Dessa sjukdomar brukar komma i så kallade skov. IBD förekommer hos ungefär 0,8 procent av Sveriges befolkning. Sjukdomsdebut är vanligast i åldern 15 till 35 år, men de kan dock debutera i alla åldrar. Runt hälften av dem med IBD får komplikationer som påverkar leder, hud, skelett, ögon, njurar och lever.
Spondylartrit, som även kallas spondartrit, är en grupp sjukdomar i musklerna och lederna. De förekommer hos ungefär 0,5 procent av befolkningen. Symtomen är smärta och stelhet. En av sjukdomarna är ankyloserande spondylit, tidigare kallad Bechterews sjukdom. En annan är psoriasisartrit. Regelbunden fysisk rörelse är särskilt viktigt vid spondylartrit.
Studien inkluderar, förutom IBD-patienter, även patienternas makar och närmaste genetiska släktingar, såsom barn och helsyskon. Det visade sig att risken för spondylartrit var förhöjd både hos makar och hos de närmaste släktingarna. Det senare var väntat med tanke på den genetiska kopplingen.
– Den ökade risken hos makar var däremot oväntad och tyder på att miljöfaktorer eller gemensamma livsstilsvanor kan spela en roll för utvecklingen av dessa tillstånd, uppger Sarita Shrestha.
Sarita Shrestha menar att dessa fynd pekar på att vården bör vara observant på IBD-patienters besvär från fler ställen i kroppen än mag-tarmkanalen. Det gäller särskilt för dem som har diagnostiserats i yngre ålder samt deras familjer.
– Vi upptäckte att ledvärk och hudproblem faktiskt inte minskade efter operationen. Det verkar som att de immunrelaterade problemen som orsakar dessa komplikationer kvarstår även efter borttagandet av den sjuka tjocktarmen. Detta berättar Sarita Shrestha som också har studerat hur kolektomi, en operation där tjocktarmen tas bort, påverkar bland annat lederna hos patienter med IBD-sjukdomen ulcerös kolit.
Sarita Shrestha säger vidare att hon hoppas att hennes forskning kan bidra till mer effektiva vårdplaner som tar hänsyn till risker för komplikationer, men även till genetiska faktorer och miljöfaktorer.
– Tidigare upptäckt och hantering av komplikationer, särskilt hos yngre patienter, kan leda till bättre behandlingsresultat och förbättrad livskvalitet för både patienter och deras familjer.
