- Hälsa
Fibrer hjälper tarmen att skapa ett skyddande slemlager som skyddar tarmen mot skador och därmed mot inflammationer och infektioner. Forskargruppen vid Umeå universitet har hittat en intressant bakterie som i sig kan bidra till att skapa ett skyddande slemlager runt tarmväggarna. Den gynnas av fiberrik kost och har stor betydelse för hälsan. Bara på några månader kan tarmhälsan förbättras genom fibertillskott.
Västerländsk diet innebär risker för hälsan. En av dem är att vi äter för lite fibrer. Tidigare har man konstaterat att mer fibrer gynna en bra bakterieflora. Nu har forskare vid Umeå universitet funnit att en speciell bakterie av släktet Blautia som i särskilt hög grad har betydelse för det skyddande slemlagret runt tarmens slemhinnor. Denna upptäckt skulle kunna få betydelse för behandling av olika tarmsjukdomar som t.ex. ulcerös kolit.
Slembarriären är viktig för att hindra bakterier och andra mikroorganismer att smita ut i blodet. Möss som får fiberfattig kost med högt fett- och sockerinnehåll får förändrad tarmflora. Slemlagret runt tarmarnas väggar minskar samtidigt som genomsläppligheten till blodet ökar, vilket riskerar att skapa inflammation eller irritation i tarmväggen. Risken finns också att mikroorganismer inklusive proteiner med mera tränger igenom tarmens cellvägg och hamnar i blodet.
I en tre månader lång studie ökade friska deltagare sitt dagliga kostfiberintag med 10 gram, vilket motsvarar fyra äpplen om dagen eller tre deciliter havregryn. Det skulle kunna betyda en portion havregrynsgröt till frukost och att man äter två äpplen under dagen. Tarmfloran studerades innan försöket startade respektive när det upphörde. Det var då man upptäckte en hög tillväxt av bakterien Blautia och forskarna kunde konstatera att den i sig bidrog till förtjockat slemlager i tarmen.
Därtill transplanterade man avföring från de personer som deltog i försöket till möss som levt på fiberfattig kost. Transplantat från gruppen som ökat sitt fiberintag orsakade få eller inga slemskador på tarmen, medan gruppen som fick transplantat från dem som inte ändrat kostvanorna fick problem med tarmens slemhinna. Enbart transplantation av bakterien Blautia gav liknande resultat som transplantation av avföring från fiberätargruppen.
Att slemhinnefunktionen upprätthölls hos mössen som fick fiberfattig kost tillskrev forskarna enbart tillförsel av bakterien Blautia, som utsöndrade molekyler vilka stimulerade slemproduktionen i tarmen. Mössen som fick denna bakterie minskade också risken för infektioner.
Detta är mycket intressant och genom tillskott av denna bakterie kanske en del tarmsjukdomar kan botas eller undvikas. Mer resultat inom detta område behövs dock, men bakterien Blautia är helt klart en kandidat som skulle kunna testas på t.ex. kvicksilverskadade personer, som ofta får magtarmproblem.
Se mer artikel från Umeå universitet
Till forskningsartikeln
