- Dentala material
- Hälsa
Tandläkare tror fortfarande felaktigt att amalgam är ofarligt. Flera personer har under sommaren ringt och berättat att de blivit kraftigt kvicksilverförgiftade efter att tandläkaren borrat utan skydd i amalgamfyllningar. Tandläkaren vägrar tro på patientens berättelse och menar att de tydliga förgiftningssymtomen beror på något annat. Det finns anledning för Socialstyrelsen att agera och se till att tandläkare skyddar både patienterna och sig själva från giftiga kvicksilverångor. Riskerna är väl kända.
En kvinna fick tydliga förgiftningssymtom med illamånede, sprängande huvudvärk främst över hjässan och dimsyn. Trots att flera veckor gått och hon tagit höga doser C-vitamin, svavel och selen för att avgifta kroppen är huvudvärken och dimsynen kvar. Tandläkaren vägrar tro att amalgam och hennes häftiga borrning är orsaken. På vårdcentralen skrattade doktorn och sa att man inte kan bli sjuk av amalgam.
Kvinnan berättade att tandläkaren påbörjade bortborrning av en amalgamfyllning. Men extra bedövning behövdes, vilket hon också fick. Men eftersom tandläkaren hade en annan patient samtidigt fick patienten sitta ca en kvart och andas in kvicksilverångorna som frigjordes från det av borren uppvärmda amalgamet. Därefter fortsatte tandläkaren att borra i resterna av amalgamfyllningen.
Ett helt vansinnigt sätt att handskas med giftigt kvicksilver. När borren kommer åt amalgamet och då borrningen ökar temperaturen i fyllningen förångas stora mängder kvicksilver, som går direkt in patientens näsa. Lungorna tar upp 80 % av det kvicksilver man andas in. Denna nonchalans är väldigt vanlig i tandläkarkåren och det finns få tandläkare som Tandvårdsförbundet kan rekommendera för korrekt borttagning av amalgam. Hur många ska förgiftas innan tandläkarnas kunskaper förbättrats?
Även tandläkaren och tandsköterskan utsätts för höga halter kvicksilverånga även om de befinner sig på visst avstånd. Vad borde tandläkaren ha gjort för att skydda patienten och sig själv?
Viktigt är att användvända kofferdamm som sätts över näsan på patienten. En speciell sug så kalla clean-upsug bör användas. Det är en liten hylsa som sätts på sugen och som gör att merparten av kvicksilverångan omedelbart sugs bort. Helst ska tandläkaren också ha speciell rening av kvicksilver,för att minska mängden i arbetsmiljön och i patientens andningsluft. Känsliga patienter kan behöva friskluftsmask eller syrgasmask för att skyddas ordentligt.
Tandläkaren ska använda en ny tunn borr och endast borra för att sedan kunna spräcka fyllningen och plocka ut den i bitar. Ett absolut minimum av borrning är nödvädnigt samtidigt som fyllningen ska kylas för att hindra uppvärmning och därmed att kvicksilverånga frigörs.Se mer http://www.amalgamsanera.nu .
Det är farligt både för patient och personal att göra som flertalet tandläkare gör i dag. lär tandläkarhögskolor ut att amalgam (50 % kvicksilver) är ofarligt. Detta trots att det är väl känt att amalgam läcker kvicksilverånga under hela fyllningens livstid. Detta kvicksilver andas in och tas upp i lungorna. Riskerna har varit kända länge, men fortfarande
Så här står det i boken Arbete och hälsa från 1973:
"Olika personer har mycket varierande känslighet gentemot skilda gifter. En dos som väl fördras av en person kan ge mycket allvarliga symtom hos en annan. ...Människor som nyligen genomgått någon svår sjukdom är ofta mer mottagliga för förgiftningar än friska. Barn är känsligare än vuxna och kvinnor anses i vissa fall vara känsligare än män.
Hos personer som en längre eller kortare tid varit i beröring med något skadligt ämne kan det i en del fall utbildas en överkänslighet mot ämnet i fråga. En sådan överkänslighet eller allergi kan bli mycket stor. En för kvicksilver överkänslig person kan sålunda reagera med sjukdliga symtom även för minimala mängder av metallen, och man har exempel på att överkänsliga personer måste sluta sin yrkesverksamhet inom det område där det utlösande ämnet förekommer. Många gånger är det nämligen praktiskt taget omöjligt att sanera arbetsplatsen så effektivt att den överkänslige inte får några symtom."
Professor Axel Ahlmark