- Forskning
- Hälsa
De flesta upplever perioder av sötsug. Eftersom vi vet att socker påverkar tandhälsan negativt så vill vi kunna styra över när vi ska äta godis eller andra sötsaker. Men har man kraftigt sockersug kan det nästan vara omöjligt. Socker är faktiskt en drog som ökar dopaminet i hjärnan. Viktigt är att lära sig hantera sötsuget när och om det kommer. Rätt bakterier verkar vara en intressant väg.
Tarmfloran kan alltså ha betydelse för om vi känner ett kraftigt sötsug eller inte. Forskare har visat att möss som fick en viss bakterie var mindre intresserade av söt mat än innan deras tarmflora förändrades. Det handlar dels om för lite av receptorn FFAR4 som reglerar intaget av energi och för få bakterier av släktet Bacteroides vugatus.
Efter en tid förstod forskarna att sötsuget och den här receptorn också påverkades av tarmflorans bakterier. Det handlar om för få bakterier, Bacteroides vulgatus, som i sin tur bildar ett ämne som heter pantotenat (eller egentligen vitamin B5) och som bidrar till produktion av GLP-1. Detta ämne finns i bantningsmediciner och påverkar levern att sända ut signalsubstanser som påverkar aptiten.
På försökdjuren gick det att behandla sötsuget med tillförsel av rätt bakterier, men kanske räcker det med bara vitamin B5. Inga försök har ännu gjorts på människor, sannolikt reagerar vi likadant som mössen men det är inte säkert. Det vore förstås bra om sötsuget skulle kunna ersättas av bakterier och vitaminer. Med all säkerhet skulle betydligt färre människor då få dålig tandhälsa, diabetes och fetma.
