- Dentala material
- Hälsa
Har man missfärgade eller för korta tänder kan skalfasader vara en lösning. De består av tunnt porslin som cementeras fast på tanden. Porslinet tål de flesta, men cementet kan ställa till besvär hos känsliga individer.
Skalfasader är ett bra sätt att förbättra utseendet om man har problem som gör att man inte så gärna vill le och skratta. Ofta handlar det om missfärgade tänder och i vissa fall kan tandläkaren också välja att göra en högre eller bredare tand än den naturliga. Allt för att leendet ska bli vackrare.
Vid applicering av tandfasader måste tanden slipas ned en aning för att fasaden ska kunna fästas på tanden och kännas bra. Man räknar med att tandfasader har en livstid på 25 år, vilket innebär att man kan behöva byta ut dem.
Problem med skalfasader kan bero på cementet som fasaderna limmas fast med. Det är mycket sällan det uppstår reaktioner mot själva det keramiska materialet (porslinsmaterialet).
Det man vanligen inte tål är cement som består av metakrylat eller har metallsalter som färgämnde, bland annat gäller det titandioxid. Ceramir är ett cement som består av polyakrylsyra och kalciumaluminat och fungerar ofta bra för personer som är känsliga för metakrylater.
Bland de metakrylatbaserade cementen finns två som inte innehåller titandioxid (Superbond Clear och Variolink Estetic Neutral). Var noga med att alltid pröva cementet i munnen innan det sätts in permanent.
Problem om man inte tål cementet är svårigheten att hitta en tandläkare beredd att ta bort skalfasaderna. Om tandläkaren bänder loss fasaderna förstörs de ofta. Med tandläkarlaser är det möjligt att vibrerea bort cementet, vilket är en betydigt snällare metod. Ofta kan tandläkaren då återanvända skalfasaden.
