- Politik
Tandvården skymtar på den politiska dagordningen inför valet i september 2018, men den är långt i från ett fokusområde. Det handlar främst om högkostnadsskyddet och om tandvården ska ingå som del i hälso- och sjukvården och under samma högkostnadsskydd. Tre partier menar att på sikt ska tandvården in i samma system som övrig vård, ett parti säger kanske och övriga tvärt nej till denna tanke. Detta trots att tandvården börjar bli en klassfråga eftersom alla inte har råd att gå till tandläkaren.
Tandvårdsskadeförbundet har länge drivit frågan om att tandvården ska in i hälso- och sjukvården och att samma högkostnadsskydd ska gälla. En för samhället viktig anledning är att många sjukdomar startar i munhålan och att en tandvård som är tillgänglig för alla skulle minska risken för andra sjukdomar. Sannolikt blir tandvården på sikt billigare om folk regelbundet lagar eventuella kariesangrepp innan de blivit för stora.
Frågan om tänderna ska betraktas som del av kroppen är också en viktig aspekt. I dag har tandläkare och läkare ingen kontakt med varandra och medicinska problem som beror på tänderna åtgärdas därför inte alltid. Därtill är det vanligt att läkare inte har tillräckliga kunskaper för att ens komma på tanken att titta sina patienter i munnen. Tandläkaren å sin sida är inte betrodd att ha åsikter om annat än tänderna och problem i munhålan.
En god framtida folkhälsa ställer krav på ett närmande och ökat informationsutbyte mellan läkare och tandläkare. Politiskt är det dock långt kvar och det krävs aktivt påverkanarbete för att få med socialdemokraterna, moderaterna, centerpartiet och moderaterna på tåget. Positivt är att pensionärsorganisationerna och flertalet funktionshinderorganisationer ger stöd till tanken att tandvården ska integreras med hälso- och sjukvården.
Vänsterpartiet har aktivt gått ut och lagt ett skarpt förslag att tandvården ska vara en del av sjukvården och de föreslår ett högkostnadsskydd för tandvården på 2000 kr. Allt över denna summa ska vara gratis, enligt förslaget. Merkostnaden beräknas till 4,5 miljarder kr, vilket bland annat inkluderar att många idag har ett ökat behov av tandvård då de inte varit hos tandläkaren på flera år. På sikt minskar summan. Vänsterpartiet föreslår också ett ekonomiskt tak för vad tandläkare får ta ut för de vanligaste åtgärderna.
Miljöpartiet skriver i sitt välfärdsprogram att tandvården och hälso- och sjukvården ska ingå i samma system och ha samma högkostnadsskydd, dvs oavsett om det är läkare eller tandläkare man går till träder ett gemensamt högkostnadsskydd in och ingen betalar mer än 1 100 kr inom en 12-månadersperiod.
Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har inga uttalade förslag på att tandvården ska ingå i hälso- och sjukvården eller i dess högkostnadsskydd. Kristdemokraterna uttrycker sig dock positivt till detta "om ekonomin tillåter det" och Sverigedemokraterna ska utreda frågan om tandvården bör likställas med hälso- och sjukvården.
Övriga partier har inga centrala konkreta förslag till att tandvården ska ingå i hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd. För att åstadkomma förändringar är det angeläget att påverka dessa partier och det arbetet behöver påbörjas så snart årets val är undanstökat.
