- Forskning
- Hälsa
Tills vidare bör du välja förpackningar av glas eller möjligen av plast om du vill undvika exponering för bisfenoler, vilket är kemikalier som både kan störa hormon- och immunsystemet. Norska forskare har funnit att plasten som skyddar maten i aluminiumförpackningar och i konservburkar av metall läcker skadliga mängder bisfenoler. Ett EU-förbud finns, men har ännu inte trätt i kraft.
Vi omger oss av gifter. Bara genom att andas. dricka och äta får vi i oss stora mängder. Det är omöjligt att bli helt giftfri, men de val vi gör kan ändå minska mängderna.
Nu har det norska forskningsinstitutet NILU undersökt hur mycket bisfenoler som läcker från olika förpackningar. Resultatet kan vara intressant för den som vill undvika bisfenoler. De är skadliga för hälsan och påverkar särskilt kroppens hormoner och immunsystem.
Forskarna varnar för matvaror som legat i aluminium- eller konservburkar. Anledningen är att dessa är klädda på insidan med ett tunt plastskikt. Drycker och matvaror som legat i dessa hade höga värden bisfenoler. Samma produkt i en pappkartong, plast- eller glasflaska hade mindre mängd bisfenoler.
Halterna i mat som legat i aluminium- eller konservburkar översteg betydligt de europeiska gränsvärdena för tolerabelt intag. Särskilt allvarligt är detta när det gäller barn, som är mer känsliga än vuxna för gifter av olika slag.
Gränsvärdet, som satts av den europeiska myndigheten EFSA, är 0,2 nanogram per kilo kroppsvikt och dag. Tidigare gränsvärde var 4 mikrogram per kg kroppsvikt och dag. Det är alltså en kraftig skärpning.
Om gränsvärdet följs ska ett barn, som väger 25 kg, högst få i sig 5 nanogram per dag och en vuxen, som väger 75 kg, högst 15 nanogram. Det är alltså väldigt små mängder som kan riskera skador.
En person som dricker en 33-centiliters burk med läsk riskerar få i sig 22 nanogram bisfenol A, vilket är betydligt över gränsvärdet. Om ett barn dricker lika mycket ökar riskbilden betydligt.
Ännu högre halter kommer via mat som legat i konservburkar av metall och forskarna fann också att alkohol bidrar till att öka lösligheten av bisfenoler. Vin som legat i en aluminiumburk innehöll betydligt högre halter än vin i en glasflaska.
Skrämselpropaganda eller inte? Forskarna skriver att kroppen utsöndrar bisfenoler och därför ska man inte bli alltför rädd, men det kan ändå vara klokt att göra medvetna val. På sikt kan upplagring ske, vilket ökar risken för hälsobesvär. Välj alltså hellre en glasflaska eller möjligen en PET-flaska om du vill undvika bisfenoler.
EU har fattat beslut om att livsmedelsförpackningar ska vara bisfenolfria till 2026. Förhoppningen är alltså att samtliga förpackningar ska bli fria från bisfenoler inom ett eller två år.
Tyvärr finns bisfenoler även i tandlagningsmaterial och i den frågan finns inga diskussioner om förbud. Mängderna är sannolikt små, men tillsammans med alla andra kemikalier vi utsätts för så kan det ändå ha betydelse. Barn kan t.ex. få så kallat fissurförseglingsmaterial för att jämna ut gropar i tänderna. Då behandlas oftast flera tänder samtidigt, vilket kan ge tillfälligt höga halter.
Det går att välja tandlagningsmaterial utan bisfenoler. Admira-produkter är så vitt Tandhälsoförbundet vet fria från sådana ämnen. Be tandläkaren om en innehållsförteckning för det material som används. Ett sådant datainformationsblad ska följa med när tandläkaren köper förpackningen.
Se mer här (norska)<
Angående tandlagningsmaterial och bisfenoler, se mer på hemsidan
