- Hälsa
- Miljö
Modern forskning visar att våra gener är anpassningsbara och att de i hög grad påverkas av den miljö vi lever i. Allvarligt är dock att förändringarna ärvs i flera generationer trots att själva DNA-molekylen inte ändrats. Snabba förändringar sker istället genom att påverka hur generna uttrycks och vilken information de förmedlar till kroppens olika organ. När vissa effekter av en gen sätts på eller stängs av kan det få både positiva och negativa effekter. Det allvarliga är dock att negativ påverkan kan ärvas i många generationer framåt, exempelvis påverkan av kvicksilver från amalgamfyllningar eller kontaminerad fisk.
Epigenetik är begreppet som används för dessa relativt snabba genetiska förändringar och utlösande faktorer kan vara gifter, svält och trauman av olika slag. Denna kunskap som inte funnits mer än några decennier gör att livsstilen har stor betydelse inte bara för en själv utan också för kommande generationer.
Natural News har publicerat en sammanfattande artikel i detta ämne och ger också flera exempel på forskning som påvisar sådana effekter. Ett av dem är en rundmask med en genetisk förändring som gör att den kan tillverka ett protein som gör masken självlysande i ultraviolett ljus. Tillvekningen av proteinet kräver att en speciell gen sätt på, vilket sker om masken lever i en relativt varm miljö.
Forskarna höll masken en längre tid i varm miljö då genen hela tiden var påslagen och producerade detta självlysande protein. När masken sattes tillbaka i kallare klimat fortsatte den emellertid att lysa, dvs det självlysande proteinet fortsatte att produceras. Detta är en typisk epigenetisk förändring och effekten fanns kvar i de 14 generationer som forskarna följde dessa maskar.
Kan då epigenetiska förändringar påverka människan, som har ett betydligt mer komplicerade biokemiskt system? Forskning visar att så är fallet. Natural News tar upp svälten i Holland på 1940-talet som ett exemel där barn och barnbar till de kvinnor som överlevde som äldre fick sämre tolerans mot glukos. Ett annat exempel är stressen under förintelsen som gav överlevare sämre produktion av kortisol, vilket förmodligen var kroppens överlevnadsstrategi. Denna förändring ärvdes till nästa generation.
Inte bara kvinnorna påverkar kommande generationer utan även männens livsvillkor har betydelse. Forskning visar att om pappan utsatts för gifter, ätit dålig kost eller tagit droger före eller under tiden för befruktningen så påverkar även detta flera generationer framåt. Bland annat finns ökad risk för diabetes och hjärtkärlsjukdomar.
Det finns således anledning att oroa sig för både de många gifter dagens generationer utsätt för i form av exempelvis kvicksilver, glyfosfat och andra bekämpningsmedel och den försämrade kosthållningen. Det påverkar kommande generationer långt fram i tiden och konsekvenserna är svåra att överblicka.