- Hälsa
Osteonekros i käkbenet är ett allvarligt sjukdomstillstånd som är svårt att upptäcka med normal tandläkarröntgen. I Sverige är det få tandläkare som kan diagnostisera sådana bakteriebemängda hålrum i käkbenet och det är också svårt att få sådana besvär åtgärdade. Detta trots att tillståndet innebär att delar av käkbenet bryts ned, angripet av anaeroba bakterier. Nervinflammationer och annan påverkan på hela kroppen kan orsakas av sådan kronisk inflammation i käkbenet. IAOMT (International Academy of Oral Medicine and Toxicology) har redovisat sin uppfattning i frågan i ett "Positionpaper"). I Sverige har vi ofta kallat detta tillstånd för NICO.
NICO( neuralgia induced cavitational osteonecrosis) innebär att man har inflammation eller infektion i käkbenet som gör att del av käkbenet bryts ner och också påverkar nerver. IAOMT anser inte att detta är en bra benämning utan vill hellre att det kallas bara Käkbensosteonekros (JON). Man kan säga att det är en sjukdom i käkbenet som kan orsaka många olika besvär även i övriga kroppen och sjukdomen kallas ibland också kavitation eller ischemisk osteonekros.
Riskerna med sådana besvär tas inte riktigt på allvar i Sverige och det är få tandläkare som kan diagnostisera och behandla sjukdomen. I andra länder är det mer etablerat, men även där kan besvären vara relativt okända av tandläkare.
En anledning kan vara att benvävnad som håller på att dö eller har dött inte alltid syns på vanliga röntgenbilder. När tandläkarna kommer ner i det angripna området i käkbenet är 75% av utrymmet fyllt med en gråbrun svampartad massa och ibland är den gulaktig och oljig och runt om denna kavitet (hålrum) är benvävnaden normal. Ibland kan kaviteten ha varierande överlägg av benvävnad och när detta "lock" öppnas finner man någon slags svart eller grå fibermassa i hålrummet. Det finns också andra beskrivningar av kaviteten i käkbenet.
Vid närmare undersökning av JON ser det ut som nekros i andra av kroppens benvävnader. DNA-analyser visar att det i den angripna benvävnaden finns alla möjliga anaeroba bakterier. Det går alltså att ta prover för att visa både att benet är dött och att det är angripet av bakterier. Problemet är som tidigare nämnts att vanlig röntgen inte visar hur käkbenet ser ut inuti. Med 3-D röntgen (CBCT) kan dock dessa kaviteter upptäckas.
Riskerna med käkbensnekros är många. Immunförsvaret kommer inte åt särskilt bra i benvävanden, men påverkas ändå av det inflammatoriska tillståndet. Forskare har funnit att artrit, MS, Parkinsons sjukdom, cancer med mera kan ha att göra med nedbrytning av käkbenet. Det handlar om att kroppen har en kronisk inflammation.
I Sverige är det mycket få tandläkare som har kunskaper om käkbensnekros och som är beredda att gå in och rensa upp i käkbenet. Många tandläkare vågar inte göra ingreppet av rädsla för IVO och tror att de därmed riskerar sin legitimation. Se mer IAOMT:s sammanfattning om osteonekros i käkbenet via länken nedan.
Till IAOMT:s position paper
