Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet

Socialstyrelsen har gett ut publikationen "Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2020-2024". Den är ute på remiss och remisstiden går ut i oktober. Det övergripande målet är att ingen patient ska behöva drabbas av vårdskada. Bra är att tandvården tydligt omfattas av föreslaget patientsäkerhetsarbete. Inom det området finns mycket att göra då det förekommer många vårdskador i form av allergier och överkänslighet, skada av bredvidliggande tänder, infektioner i käkarna, bettproblem med mera. 

I den somatiska vården inträffar en vårdskada vid vart tionde vårdtillfälle. Detta är vårdskador som hade kunnat undvikas och som förutom personligt lidande årligen kostar minst 7 miljarder kronor enbart i extra vårddagar. Sannolikt är vårdskador involverade i 1 200 dödsfall varje år. Hur många vårdskador det är i åldringsvården, tandvården och inom andra vårdområden är okänt. 

Visionen för den nationella handlingsplanen är "God och säker vård – överallt och alltid". Alla verksamhetsområden berörs det vill säga hela hälso- och sjukvården inklusive tandvården. Detta är ett sätt för politikerna att utveckla och samordna arbetet med patientsäkerhet i landet och tanken är att regionala handlingsplaner ska upprättas av regioner och kommuner, som i sin tur ställer krav på enskilda utövare.

Kunskap och kompetens poängteras liksom patientens medverkan i vården. Fem mål har definierats som en gemensam struktur för handlingsplanen och det är
• Öka kunskap om inträffade vårdskador
• Tillförlitliga och säkra system, processer och rutiner
• Öka medvetenheten om hur säker vården är idag
• Stärka analys, lärande och utveckling ata
• Öka riskmedvetenhet och beredskap

Tandvårdsskadeförbundet är positivt till förbättrat patientsäkerhetsarbete och det är bra att tandvården så tydligt kommer in arbetet. Inom tandvården finns mycket att göra och dagligen kommer vittnesmål om hur tandläkare oavsiktligt eller av stor oaktsamhet skadat patienter.

Det kan vara kvarlämnade rotrester efter utdragning av tänder eller undermålig rengöring efter tandutdragning så att infektionen angriper käkbenet. Vid lagning kan tandläkaren komma åt tanden bredvid och i värsta fall går den tanden inte att rädda. Ibland upptäcks inte kariesangrepp eller begynnande parodontit i tid, vilket också kan få allvarliga effekter.

Det förekommer också att material patienten inte tål sätts in, trots att allergin är journalförd. Användning av flera olika metaller ger oftast upphov till galvaniska strömmar som kan orsaka värk, tandgnissling med mera. Även rena felaktigheter förekommer som fel storlek på broar och kronor, dålig inslipning av bettet, borrning i fel tand med mera. 

Till utredningen/remissversion