- Forskning
- Hälsa
En forskare skrev för ett antal år sedan en artikel med rubriken: ”Enkla modeller tar inte bort komplexiteten i den verkliga världen.” Meningen återspeglar att mycket av forskningen om sjukdomar och läkemedel baseras på djurmodeller där man försöker efterlikna den mänskliga sjukdomen genom att genom val av djurslag, avel, genom att förändra gener och biomolekyler eller genom att tillföra ämnen som påverkar biokemin som man anser störd i olika organ vid de mänskliga sjukdomsvarianterna.
Särskilt tvivelaktigt blir jämförelsen mellan människa och djurmodeller när man försöker efterlikna psykiska sjukdomar hos människor med något man försökt åstadkomma med förändrade djur. Djuren kan inte tala om hur de mår eller känner det och man kan endast mäta djurens inlärningsförmåga, minne, förmåga att orientera och hur aktiva respektive inaktiva de är.
En artikel i Biological Psychiatry har titeln. ”Var försiktig när ni diagnosticerar er mus med schizofreni: bruk och missbruk av modelldjur för att förstå psykiska sjukdomar” och författaren resonerar om fördelar, nackdelar och felkällor när man använder djur som modeller för psykiska sjukdomar.
Psykiska sjukdomar hos människor saknar kliniska markörer som man kan mäta och diagnosticera efter, har ospecifika symtom och vilken diagnos som sätts beror i stor utsträckning av kommunikationen mellan läkare och patient. I beaktande av svårigheterna att sätta psykiska diagnoser på människor, torde det vara skäl att vara återhållsam med att kalla försöksdjur för schizofrena, depressiva med mera.
Forskarna som skrivit artikeln förordar att man skall inrikta sig på genetiska markörer som kan vara associerade med sjukdomen hos människa och som man kan identifiera och förändra hos djur. Som exempel anför författarna en gen, kallad DISC1. Man hittade en släkt med en mutation i genen som var kopplad till en hög förekomst av psykisk sjukdom, inklusive depression, schizofreni och bipolär sjukdom. Författarna anser att denna och andra gener bör utgöra utgångspunkter för att finna diagnostiska markörer för psykiska sjukdomar.
Endast en mycket liten andel av de mänskliga fallen av de vanligaste sjukdomarna beror på mutationer. Däremot är variationer i generna, polymorfismer, vanliga och dessa kan orsaka att personer kan vara både mer och mindre benägna att få någon sjukdom, orsakad av förhållanden i miljö eller näring. Undersökningar av genetiska orsaker till olika sjukdomar har haft mycket liten framgång, men polymorfismer betyder mycket för känsligheten för olika gifter, till exempel kvicksilver. I en giftfri miljö med god näring kommer dessa variationer inte att påverka risken för sjukdom..
Vitaminer och mineraler har stor betydelse och för de flesta vanliga psykiska och neurologiska sjukdomarna finns ett stort antal studier på både människor och djur som visar att vitaminer, mineraler och andra ämnen med antioxidanteffekt motverkar eller förhindrar sjukdomarna.
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0006322315003613
