- Forskning
- Hälsa
Många av Tf:s medlemmar, speciellt de som är elöverkänsliga, reagerar med obehag på att vistas där det finns lysrör eller vid närhet till lågenergilampor av lysrörstyp. Orsaken kan vara exponering för radiofrekvent strålning från elektroniken, men även att ljuset tränger tillräckligt in i kroppen för att orsaka biokemiska förändringar.
En forskargrupp i Italien har studerat om möss som exponeras för lysrör eller LED-lampor får påverkan på dopaminsystemet i hjärnan, något som kan ha betydelse för uppkomsten av Parkinson’s sjukdom.
Djuren exponerades för 36 W lysrör av en typ som är vanlig på arbetsplatser, placerade 20 cm ovanför djurens burar och LED-exponering från dels lampor med normalt spektrum, dels LED med 720 nm våglängd (nära infrarött).
Forskarna mätte dopamin i striatum, en struktur i de basala ganglierna som är kopplat till rörelsereglering i substantia nigra, områden med bland annat dopamin som signalsubstans och som är påverkade vid Parkinson's sjukdom. Vidare mätte man ett enzym inkopplat i bildningen av dopamin samt nedbrytningsprodukter av dopamin. Som jämförelse mättes även serotonin och noradrenalin. Eventuell stressrelaterad effekt undersöktes genom att mäta cortisolnivån hos mössen. Inträngningsdjupet för olika våglängder av strålning mättes genom att implantera en detektor i striatum. Histologiska preparat av hjärnan undersöktes med avseende på synliga skador och i komplettementerande försök undersöktes effekterna av de olika typerna av strålning på odlade dopaminceller.
Tre månaders exponering för lysrör orsakade en 30 % minskning av antalet dopaminceller i substantia nigra och mängden dopamin och dopaminmetaboliter i striatum. Vid förlängd bestrålning återhämtade sig nivån av dopamin, men halten av nedbrytningsprodukter ökade, något som tolkas som en kompenserande ökning av dopaminsyntesen. Antalet skadade celler ökade något vid ökad bestrålning. Celler med andra neurotransmittorer än dopamin påverkades inte. Stressnivån ökade efter 24 timmar men återgick till normalvärden efter 48 timmar.
Längre våglängder, nära infrarött tränger längst in i hjärnan vilket visades genom att använda en LED med våglängden 710 nm. Denna LED-bestrålning ledde inte till några förändringar av dopaminmetabolismen. På odlade dopaminceller orsakade 710 nm LED-bestrålning en signifikant minskad nivå av dopamin efter 20 minuters ljus varje dag under en till fyra dagar. En jämförelse med ämnet MPTP som skadar dopaminceller genom oxidativ stress visade att strålningen från lysrör skadar cellerna på annat, okänt sätt.
Forskarna diskuterar om strålningen från lysrör som inte tränger in djupt kan påverka molekyler som cirkulerar i ytliga blodkärl och vandra vidare till hjärnan och därigenom indirekt kan åstadkomma de specifika effekterna på dopaminsystemet. En näraliggande möjlig orsak, som emellertid inte undersöktes kan vara en komponent i strålningen från lysrör inom UV-C området (ultraviolett). Man mätte emellertid inte ljusspektrat inom detta område. Ljuset från lysrör är kända för att innehålla en liten topp av ultraviolett kvicksilvervåglängd. Denna lilla komponent har emellertid flera tusen gånger större biologisk påverkan än ljus vid längre våglängder. Glaset i lysrör har tillsatta järnsalter för att absorbera UV-ljus, men systemet är inte perfekt och effektiviteten kan variera mellan olika lysrör.
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0006899317300975
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/(SICI)1098-2280(1996)27:4%3C306::AID-EM5%3E3.0.CO;2-A/full
