Individuellt hög känslighet mot amalgam och kvicksilver

Personer äldre än 65 år har enligt Tandvårdsskadeförbundets beräkningar i medeltal 10-15 gram kvicksilver i sina tänder. Trots att kvicksilver är ett av de giftigaste ämnena vi känner diskuteras inte riskerna med amalgam, varken i media eller i vården. En del är så känsliga att de reagerar för mycket små mängder, andra blir sjuka först när kvicksilverhalterna i ett organ överstiger en viss halt.

Hälso- och sjukvården har mycket att vinna på bättre kunskaper om kvicksilvrets påverkan på hälsan. Vanliga symtom är kronisk trötthet, led- och muskelvärk, minnes- och koncentrationsproblem inklusive påverkan på immunförsvaret och risk för autoimmuna besvär.

Förståelsen för kvicksilvers verkningsmekanismer ökar ständigt. Nyligen har en sammanställning av gener som gör vissa individer mer känsliga än andra sammanställts (se länk nedan).Det innebär att har man genetiskt försämrad bildning av vissa ämnen i kroppen ökar risken för besvär av kvicksilver. Riskerna är således mycket individuella och beror både på gener och de miljöföroreningar man utsätts för.

Normalt har man gener både från mamman och pappan, vilka sitter ihop i par. Det möjliggör flera felkodningar i någon eller alla av dessa och därmed blir den genetiska påverkan individuell.

Bildningen av enzymer eller andra proteiner kan då vara mer eller mindre störd och därför finns olika varianter av sådana genetiska störningar som gör effekten mycket individuell. Till detta kommer att kvicksilver har förmåga att sätta på och stänga av gener, vilket ytterligare påverkar dess gifteffekter.

 Av den sammanfattande artikeln om kunskaper inom genetiken som påverkar kvicksilvers giftverkan framgår bland annat att:

• Barn och unga är mer känsliga än andra då kvicksilver påverkar hjärnans utveckling med risk för neurologiska problem och beteendestörningar.
• Glutationbildande gener kan ha störningar som minskar bildningen av detta viktiga ämne, som normalt ska bindas till kvicksilver och föra ut tungmetallen ur kroppen (exempel på gener: GSTT1 och GSTP1)
• Bildning av metallotioniner kan vara genetiskt påverkat. Metallotioniner fungerar som kelatorer och binder, transporterar och för ut kvicksilver ur kroppen. Låg halt gör att mer kvicksilver stannar kvar i kroppen.  (exempel på gener: MT1A och MT1M)
• Selenoproteiner är viktiga för att binda kvicksilver, men också för att oskadliggöra fria radikaler som kvicksilver initierar. Genetiskt försämrad bildning av sådana proteiner ökar risken att kvicksilver går in i olika organ och där stör kroppens biokemi. (exempel på gener: GPX1 och GPX4).
• Gener kan påverka många funktioner mer direkt och en sådan gen är CPOX4 som kan ha en mutation som leder till sämre hemsyntes, vilket ökar genetiskt känslighet för kvicksilver och bland annat kan leda till beteendeproblem. Tillsåndet leder till att porfyriner utsöndras i urinen, vilket är mätbart.
• Genen APOE som bidrar till bildning av APOE-lipoprotein har både kopplats till ökad risk för symtom vid kvicksilverpåverkan och ökad risk för Alzheimers sjukdom. Visssa varianter i denna försvårar bindning av kvicksilver och därmed ökar risken att det påverkar hjärnans biokemi negativt.

Det finns såldes genetisk information som tyder på att vissa individer är betydligt mer känsliga än andra för påverkan av miljögifter som t ex kvicksilver. Det är för tidigt att göra säkra genetiska analyser för om man tål sina amalgamfyllningar eller inte, men man kan ändå dra slutsatsen att känsligheten är mycket individuell och att en del personer blir sjuka av mycket små mängder.

Andra insjuknar på grund av ackumulering av kvicksilver i kroppen till följd av försämrad genetiskt betingad avgiftning. Även detta är således individuellt.

Försiktighetsprincipen bör därför gälla och sjukvården har all anledning att ta riskerna med kvicksilver från amalgam på största allvar. Vid oförklarliga symtombilder eller vid tydliga symtom på kvicksilverförgiftning bör vården alltid överväga om amalgamfyllningarna kan vara orsaken.

Till den vetenskapliga studien om gener och kvicksilverkänslighet (engelska)
Till information om tvillingstudie
​Till tidigare artikel om genetisk känslighet  för kvicksilver och bly (2010 engelska)

Till artikel om kvicksilver toxicitet (mer allmänt, engelska)