- Forskning
- Hälsa
I en ovanligt omfattande hälsostudie från Frankrike studerades dels förhållandet mellan inflammatoriska och anti-inflammatoriska komponenter i födan och dödligheten under 7 års uppföljning, det man i studien kallar diet-inflammatoriskt index. Dels studerades i vilken mån antioxidanttillskott inverkade på dödligheten.
Studien är ambitiös men är ändå inte fullt ut vad man skulle önska. Antalet deltagare är för få, 8089 personer varav 207 avled under uppföljningern om 7 år. Deltagarna indelades i två grupper varad den ena fick kapslar med antioxidanter och den andra placebo. I båda grupperna graderades deltagarnas matvanor enligt om de hade en pro- eller anti-inflammatorisk profil i tre grupper och dödligheten i den tredjedel med högst inflammatoriskt index jämfördes med tredjedelen med lägst index.
Som pro-inflammatoriska faktorer i födan räknades totalintag av energi, proteiner, kolhydrater, totalfett, kolesterol, B-12 och järn medan intaget av enkel- eller fleromättade fettsyror, alkohol, fiber, magnesium, B-3, B1, B-6, vitamin A, C, D, E, folsyra, beta-karoten, antocyanidiner, flavonoider, vitlök, ingefära, peppar, lök och te räknades som anti-inflammatoriska. Varför B-12 ansågs vara inflammatoriskt är svårt att förstå och kolesterol har på många håll omvärderats, men kanske inte hade det vid studiens början 1995.
Antioxidantkapslarna innehöll 120 mg C-vitamin, 30 mg vitamin E, 6 mg beta-karoten, 100 mikrogram selen och 30 mg zink. Studien var statligt finansierad och unvärderades dubbelblint, men det framgår ej om vitaminerna var syntetiska och man kan även fråga sig om halterna var optimala och om inte även bland annat magnesium och D-vitamin borde varit med i kapslarna.
Resultatet visade att den grupp som hade högst pro-inflammatoriskt index och inte intog antioxidanter hade den största totala dödligheten i hjärt-kärlsjukdom plus cancer, speciellt cancer var statistiskt signifikant, men antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdom var för få för att ge tydligt utslag. När emellertid den del av gruppen med sämst kosthållning fick antioxidantkapslarna så upphävdes de negativa effekterna av den sämre kosten och dödsfallen blev jämförbara med dem med bäst kosthållning.
Resultaten är i linje med andra studier på människor och djur från olika håll i världen och även med kunskapen om biokemiska effekter av antioxidanter. Vad som tydligt framgår är att skolmedicinen och hälsovårdsinstanserna måste ta vitaminer och mineraler med antioxidanteffekter på allvar och lägga resurser på att se till att befolkningen inte har näringsbrister. Läkare och hälsomyndigheter talar gärna om hur nyttigt det är med frukt och grönt, men mörkar att det just är antioxidanterna som har huvuddelen av effekten. I Frankrike är kosten överlag bättre än i Sverige och flera andra länder, man talar om den franska paradoxen och har sett att bland annat hjärt-kärlsjukdom och reumatiska sjukdomar är lägre. Effekten har tillskrivits bland annat vin och ost men intaget av antioxidanter i födan utgör säkert en väsentlig del.