Hur styr läkemedelsbolagen?

Flera avhoppare från läkemedelsindustrin har berättat om hur man manipulerar forskningsresultat, vilseleder allmänheten och köper forskarnamn till publikationer. Före detta redaktören och chefen för BMJ Publishing Group, Richard Smith, fick sin berättelse publicerad 2005 om korrupta tidskriftsredaktörer och styrda forskningsresultat.

Richard Smith var under 25 år redaktör och senare chef för BMJ Publishing Group, som ger ut ett 25-tal vetenskapliga tidskrifter. Han berättar att det tog lång tid innan han själv förstod hur korrupt branschen är.

Många tror att annonser är det som gör vetenskapliga tidskrifter beroende av läkemedelsbolagen. Men enligt Richars Smith finns mycket större problem med manipulering av vetenskapliga studier och särskilt med de kliniska studierna som publiceras. För ett läkemedelsbolag är lyckade försök värda oerhört mycket om de beskrivs positivt i vetenskapliga tidskrifter. Det är betyligt mer värt än några sidor annonser.

Ofta läser inte läkarna själva forskningsartiklarna, men de blir imponerade av tidskriftens namn och kvalitet, skriver Richard Smith i artikeln. Vidare berättar han att fram till 2003 var det möjligt att göra systematiska litteraturstudier och jämföra försök som bekostats av läkemedelsindustrin respektive andra aktörer. Då var det tydligt att studier som bekostats av läkemedelsföretag i högre grad kom till positiva resultat än om studierna haft andra finansiärer. 

Läkemedelsföretagen försöker inte förändra resultaten utan istället ser de till att det i studierna frågas de rätta frågorna för att få ett resultat som är bra för deras produkt. Richard Smith konstaterar i artikeln att det finns många sätt att manipulera forskningsresultat så att de inte upptäcks. 

Tidningsredaktörerna har, enligt Smith, många gånger svårt att upptäcka eventuella brister i resultaten. De kan be författarna att sända relaterade studier till dem, men de får aldrig reda på opublicerade studier med dåliga resultat.

En annan sak som Smith tar upp är att de publicerande företagen tjänar pengar på om vissa artiklar reproduceras och förtjänsten ligger så högt som på  70%. Allt detta sammantaget gör att det är svårt att motstå läkemedelsbolagens påtryckningar.  

Här några exempel på hur forskningsresultaten kan manipuleras:

• Kontroll av den egna produkten jämfört med ett läkemedel som man vet inte har effekt.
• Testa läkemedlet mot ett liknande medel som ges i för låg dos för att kunna ha effekt.
• Testa läkemedlem mot ett liknande medel som ges i för hög dos så det blir toxiskt. 
• Göra försöken med så få försökspersoner att man inte kommer att hitta några skillnader mellan grupperna.
• Använda många olika mätvärden och endast redovisa de som gav bra resultat för läkemedlet.
• Conduct subgroup analyses and select for publication those that are favourable.

Richard Smith efterlyser mer oberoende forskning och föreslår att vetenskapliga tidskifter inte borde publicera forskningsrapporter utan att dessa bör publiceras på andra ställen och att de vetenskapliga tidkskrifternas mer ska kritiskt granska publicerade rapporter.

Till artikeln i Plos Medicine (2005, engelska)