Fyrar med kvicksilver

Nya linser för fyrar, som gjorde att ljuset syntes mycket längre, uppfanns av Fresnel 1822. Linserna var emellertid mycket tunga och armaturen drevs av ett urverk med tunga lod som måste hissas upp med några timmars mellanrum. Orsaken var den höga friktionen i dåtidens lagring. En forskare i England lanserade i slutet av 1800-talet en ny lagring där lamphuset flöt i kvicksilver och man kunde med den nya konstruktionen vrida lamphuset med ett finger. Mängden kvicksilver anpassades efter lamphusets vikt. Upptill i kvicksilverbehållaren finns en centimeterstor glipa till behållarens kanter i inner- och ytterkant.

I Sverige finns tre fyrar med kvicksilverlagring, Kullen, Hanö och Ölands södra udde. Under hösten 2016 har man byggt om Kullens fyr och satt dit kullager och tömt på 675 kilo kvicksilver som det 6 ton tunga lamphuset flöt i. Orsakerna är miljö- och hälsofara och att det inträffat i både Sverige och Danmark att kvicksilver skvätt ut vid mindre jordbävningar. Kvicksilverfyrar i en del andra länder har stängts för besökare på grund av hälsorisker. Om de som utförde arbetet vid Kullen hade adekvat skyddsutrustning framgår inte. I Canada fick tre arbetare behandlas för akut kvicksilverförgiftning när de utfört samma arbete som vid Kullens fyr.

Det finns romaner och noveller om mystiska händelser på fyrar där fyrvaktare blivit sinnesrubbade, begått självmord eller försvunnit. Kanske det finns en orsak och ett verkligt underlag till berättelserna?

I en studie av en kvicksilverfyr i Canada omtalas att det finns flera dokumenterade fall där fyrvaktare blivit galna, begått självmord eller betett sig på andra sätt abnormt. Under 1900-talet rapporterades från Canada fyra fall av självmord och tre självmordsförsök, tre fall där fyrvaktare fick tas in på mentalsjukhus, två fall av våldsamt och abnormt beteende och ett fall av nedsatt omdöme som vållat dödsfall. I två ytterligare fall försvann fyrvaktarna. Man har skyllt på det ensamma arbetet, men i alla utom två av fallen inträffade de vid  kvicksilverfyrar. Kvicksilverpåverkan syns också på efterhand försämrad handstil i fyrarnas loggböcker.

I den Canadensiska fyren med relativt god ventilation, där bostaden inte fanns i fyrens bottenvåning, vilket annars ofta varit fallet, återfanns en röd beläggning på fyrstativet och golvet (kvicksilveroxid). På stativet och golvet bestod det uppsopade materialet till nära 10 % av kvicksilver. Även på bottenvåningen fanns kvicksilver, men i mycket lägre halt. Kvicksilver är en tungmetall, men ångan är mycket lättrörlig och sjunker inte ner till lägre nivåer. Man fann även kvicksilverdroppar på och runt stativet, även på ytor dit det inte kunde ha svätt utan orsaken var sannolikt avdunstning och kondensering på kallare ytor. Även på linsytorna fanns kvicksilver och på en yta fanns 3 mikrogram Hg/m2. Ytan rengjordes och två månader senare fanns det igen lika mycket, något som visar på ett konstant flöde av kvicksilver mellan olika ytor.

I luften fanns upp till 26 mikrogram/m3 runt och ovanför lamphuset, högst vid soliga och varma dagar, men i bottenvåningen endast 0,8, något som förklaras av den starka ventilationen, 300-1200 liter/sekund. Om ventilationen av någon anledning stoppas uppkommer snabbt en vådlig situation, något som orsakat förgiftningar vid fyrar i USA. Personalen vid den Canadensiska fyren hade låga halter kvicksilver i urinen.

http://www.hd.se/2016-09-25/kullens-fyr-toms-pa-600-kilo-kvicksilver
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0013935188800069