Akupunktur har tveksamt accepterats som en metod för smärtlindring, men att få ett recept på akupunktur som medicin mot någon sjukdom när man uppsöker sin vårdcentral, torde höra till det mindre vanliga.
Till del kan sannolikt detta förklaras med en övertro på moderna mediciner och en nedlåtande attityd till gammal praktisk erfarenhet. Tillverkarna av läkemedel är dessutom knappast intresserade av informera om metoder som kan minska inkomsterna.
Kineserna som utvecklade akupunktur har, genom praktisk erfarenhet, fått en omfattande kunskap om var man skall stimulera för att uppnå en viss effekt. Elektroakupunktur är mer kontrollerbart och effektivare än manuell akupunktur när man vill undersöka effekter och genom att variera stimuleringsfrekvensen kan man få olika effekter.
Tidigt (1960-70-talet) upptäckte man att akupunktur påverkade hjärnans endorfiner, kroppens egna morfinliknande ämnen, något som dämpar smärta. Varierande frekvenser och stimulering av akupunkturpunkter påverkar olika slags endorfiner och på olika ställen i hjärnan. Effekterna kan blockeras med ämnen som binder till endorfin-receptorerna. Kontrollerade försök på djur och människa visade emellertid en rad effekter som inte kunde förklaras med att endorfin-nivån ökade.
Den 3000 år gamla beteckningen meridianer som förmedlare av akupunktureffekterna kan med modern teknik visas vara nervbanor och de punkter på kroppen som skall stimuleras är täta ansamlingar av nervändar, något som kineserna inte kunde se.
Några nya studier av akupunkturmekanismerna har visat att de endorfin-oberoende effekterna förmedlas av frisättning av dopamin och i mindre grad av adrenalin och noradernalin. Stimulering av en akupunkturpunkt, ST36 zusanli, en punkt med många rapporterade effekter, orsakade en stimulering av ischiasnerven med överkoppling till vagusnerven som har nervändar till binjurarna. Dopamin inhiberar cytokiner genom aktivering av D1-dopaminreceptorer som finns hos vita blodkroppar men även i hjärnan och andra organ. Aktivering av denna receptor har effekter även på psykiska sjukdomar.
Stimuleringen reducerade sepsis, blodförgiftning, en kaskad av inflammationsproteiner, inducerad av tillförsel av bakterier i bukhålan och gav en högre överlevnad. I kliniska sammanhang kan man reducera bakterier med antibiotika men har svårare att dämpa inflammationsprocessen. Septisk shock är livshotande. Blodförgiftning med åtföljande överproduktion av inflammatoriska ämnen och aktivering av immunsystemet kan även orsakas av annat än bakterier.
Alla uppmätta effekterna av elektroakupunkturen kan blockeras med ämnen som binder till dopaminreceptorn eller genom att kapa ischias- eller vagusnerven (i djurförsök) och de positiva effekterna kan åstadkommas utan nålar genom att direkt stimulera ischiasnerven. Blod från djur som behandlats med elektroakupunktur inhiberade frisättning av den inflammationsdrivande cytokinen TNF-alfa hos djur som inte fått akupunkturbehandling.
Elektroakupunktur har även rapporterats dämpa oxidativ stress och skydda svavelinnehållande proteiner mot oxidering. Mekanismen beror på en stimulering av tioredoxin, ett antioxidantprotein. Systemet tioredoxin/tioredoxinreduktas innehåller både svavel och selen och är extremt känsligt för kvicksilverpåverkan
