- Forskning
- Hälsa
Nickelavgivande från produkter som folk i allmänhet kan komma i kontakt med regleras genom EU:s Reach-avtal, men lång ifrån alla möjliga källor är inkluderade. ECHA, European Chemicals Agency, anser som nickel-riskabla, produkter som kan förväntas avge nickel vid mer än 10 minuters hudkontakt vid 3 eller fler tillfällen under två veckor, men har ingen lista på föremål som faller inom denna ram.
EU har fått ner nickelinnehållet i till exempel mynt och knappar men det finns en lång rad andra produkter som allmänheten frekvent kommer i kontakt med och som inte är undersökta.
En sådan vanligt förekommande produkt är laptop-datorer som finns i både hemmen och på kontor och som även barn flitigt använder. Många datorer har metall i handledsstödet och i locket och det har hittills inte undersökts i vilken grad dessa metalldelar kan avge nickel och kobolt. Även ytor som ser ut som plast kan innehålla metaller.
I en studie från Miljömedicin, Karolinska Institutet och som publicerats i tidskriften Contact Dermatitis, mätte man hur mycket nickel och kobolt som avgavs när man upprepade gånger med rengöring emellan i 30 sekunder gnuggade bomullstops, fuktade med nickel- och koboltbindande ämnen mot ytorna som kunde komma i kontakt med huden.. Datorerna var mellan 0,5 och 2 år gamla och regelbundet använda. I en ytterligare studie plockade man sär en dator och exponerade metallytor om 5,5 cm2 för artificiellt svett vid 30 grader under olika tid, från 2 minuter och upp till 168 timmar. Ytor som inte kommer i kontakt med huden isolerades med lack.
I sammanlagt 39 % av 31 stycken datorer av olika märken visade testet positivt resultat för nickel. I 19 % var handledsstödet och i 35 % locket positiva. För kobolt var antalet positiva tester lägre, 6 % och endast för handledsstödet. Plastytor var i samtliga fall negativa eller gav tveksamma resultat. Upprepade gnuggningar med tvätt och avtorkning emellan gav efterhand minskat utslag för nickel, men vid de tre första gnuggningarna var resultatet klart positivt.
I lösningarna med artificiellt svett avgav datorerna nickel i medeltal 0,1 mikrogram/cm2 med högsta värdena 0,3 och 0,4 mikrogram /cm2 för respektive handledsstöd och lock. Kobolt fanns endast i mycket låga halter. Att observera är att även om upprepade tester under kort tid gav minskande utslag, så hade datorerna varit i användning under ½ till 2 år, så ytorna nöts efterhand och nya nickelinnehållande skikt kommer fram.
Forskarna anser att om det finns positivt resultat för nickel vid test så finns det anledning att reagera och att laptop-datorer borde ingå i ECHA:s klassificering av produkter som ger långvarig hudkontakt, och kan ge en ackumulerad exponering och kan orsaka nickelallergi, speciellt hos barn och hos vuxna som redan är sensibiliserade. Nickelallergi är vanligt och i Sverige och Danmark är 9,8 % av kvinnor och 4,9 % av män i ålder mellan 16 och 28 år nickelallergiska och det knappast troligt att man tänker på datorn som möjlig och upprepad exponeringskälla.
Det är inte givet att man slipper giftexponeringar om man köper en dator helt av plast. Plastmaterial kan innehålla bisfenol A, ftalater, flamskyddsmedel med flera giftiga och hormonstörande ämnen, men sådana komponenter mättes inte i denna studie.
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/cod.12525/abstract
