- Forskning
- Hälsa
Grav C-vitaminbrist är sedan mycket länge känt för att orsaka skörbjugg med framträdande symtom i munnen och förlust av tänder. Botemedel innehållande vitaminet föreslogs redan på 1200-talet, men det var först sedan skeppsläkaren James Lind 1746 systematiskt testade olika metoder som apelsiner och citroner medfördes vid längre sjöresor.
Förutom av munsymtom drabbades skörbjuggsoffer av allmän svaghet, blödningar och luftvägsinflammationer/infektioner. Betydelsen av C-vitamin som skydd mot omvärlden framgår av den vidspridda förekomsten av vitaminet i växtriket och att flertalet djur kan bilda det själva och har en ökad syntes vid infektioner. Vissa djur, primater dit människa hör, och marsvin saknar denna förmåga och måste få i sig vitaminet via födan.
Den vanligaste dödsorsaken vid skörbjugg var lunginflammation, vilket tyder på att C-vitamin är viktigt för att skydda mot infektioner, osäkert om det beror på en ökad skörhet i vävnaderna eller på grund av en antioxidanteffekt.
Många försök har i nyare tid gjorts för att undersöka om C-vitamin skyddar mot vanliga förkylningar och flertalet tyder på en måttlig effekt på framför allt varaktigheten av en förkylning. Emellertid har enligt många forskare flertalet studier gjorts med alltför låga doser av vitaminet, från 200 mg till 1-2 gram/dag. Istället bör man inta 1 gram per timme under den första tiden av en förkylning. Det finns emellertid få studier där man använt så höga nivåer. Linus Pauling, stark förespråkare för C-vitamin beräknade att chimpanser i naturlig miljö fick i sig över 5 gram/dag i födan.
Skörbjugg förekommer fortfarande i västvärlden men kan förhindras med ett tillskott av 10 milligram C-vitamin/dag, därmed inte sagt att detta är en adekvat nivå. En studie av åldringar, intagna på sjukhus, visade symtom på skörbjugg hos 12 % av patienterna. För normala personer utan någon extra belastning, fysisk stress eller infektioner, är ett dagligt intag av 200 milligram tillräckligt för att hålla normala nivåer av vitaminet i cellerna. Vi infektioner, däremot, ökar oxidativ stress och vitaminet förbrukas mycket fortare.
Många studier tyder på att positiva hälsoeffekter finns vid betydligt högre intag, men det behöver då fördelas under dygnet då upptaget i tarmarna är begränsat. Effekten mot förkylningar tyder starkt på att vitaminet förkortar sjukdomstiden, men de många studierna varierar starkt i upplägg och de testade personerna har varierat mycket i deras C-vitaminstatus innan de fick infektioner. Studierna har dessutom bara använt en nivå av intag och det finns sparsamt med uppgifter om vilka nivåer som är effektivast. För alla studier gäller givetvis att det kan vara svårt och subjektivt att avgöra när en förkylning börjar och när den är över.
Det finns emellertid två försök där man använt olika doser av C-vitamin och jämfört med ingen behandling. Det ena försöket använde antingen 3 gram/dag eller 6 gram/dag och i den andra studien 4 gram/dag eller 8 gram/dag. Båda studierna visade att de lägre doserna minskade förkylningstiden med 10 % och de högre med 20 %. Barn som testats med 1-2 gram/dag har visat en liknande nedgång, troligen beroende på att mängden vitamin/kg kroppsvikt mer motsvarar höga doser. Det finns även forskare som enligt fall-rapporter anser att man bör använda doser över 15 gram/dag och speciellt viktigt är att behandlingen sätts in på ett tidigt stadium. Andra studier visar att följdeffekter av förkylningar som förvärring av astma och lunginflammation i stor utsträckning kan förhindras med C-vitamintillskott. Vi har tidigare rapporterat på hemsidan om studier som visar att en kombination av C-vitamin och zink kan vara effektivare än vitamin enbart. Den finske forskaren vid Helsingfors Universitet, H. Hemilä, har presenterat en översikt över studier av C-vitamin och infektioner i tidskriften Nutrients, fritt tillgänglig på nätet.
http://www.mdpi.com/2072-6643/9/4/339
http://link.springer.com/article/10.1007/s12603-010-0032-y
http://www.tf.nu/nyhet/zink-och-c-vitamin-motverkar-forkylning/
