- Forskning
- Hälsa
- Politik
Många barn får i dag tandställningar - i genomsnitt omkring vart fjärde barn eller tonåring. Det man då gör är att flytta tänder så att tandraderna ska se mer raka ut, korrigerar över- eller underbett och i vissa fall med trångställda tänder tar man bort friska tänder. Sällan informerar tandläkaren om de risker som finns med tandställningar eller att man i regel måste ha en tråd bakom tänderna åtminstone i underkäken för att permanent hålla dem på plats.
Tandhälsoförbundet får då och då samtal från personer som har besvär efter att de haft tandställningar som unga. Det känns ofta som om tungan är för stor för munnen, svårighet att sova, smärta i ansiktet och huvudet, bettförändringar som gör det svårt att tugga mat och värst av allt är att de ofta blir behandlade som psykiskt sjuka. Efterforskningar visar att tandställningar inte är så harmlösa som man kanske tror.
Forskningen är helt klart eftersatt på området och särskilt gäller det risken för biverkningar. Tidigare har risken för allergier mot de metalltrådar som använts nämnts på hemsidan. Alternativ till metalltrådar är ställningar av plast som byts varannan vecka och de gjuts så att de så småningom ska flytta tänderna på samma sätt som trådarna.
I England, USA med flera länder utvecklas mer naturliga och holistiska tekniker för att med tungans och gommens hjälp förbättra tillväxten av käkarna. Därigenom anser man att det skapas plats för tänderna på ett naturligt sätt och även överbett och underbett kan korrigeras. Det finns också tandställningar (ALF) som flyttar ut käkpartiet istället för att extrahera tänder och därefter mekaniskt flytta dem.
SBU som är statens expertorgan i medicinska och odontologiska frågor gjorde 2006 en studie som visade att det saknas evidens för att sätta in tandställningar utom i några få fall. De efterlyste då mer forskning, men inte mycket sådan har kommit sedan dess.
En artikel från 2010 sammanfattas de biverkningar som då var kända. Det handlar om tillbakabildandet av tandrötter och negativa förändringar av pulpan som kan göra att tanden dör samt smärta och så kallade TMD-förändringar innebär ansiktssmärta.
De allra flesta upplever smärta när de fått tandställningar och det är inte ovanligt att tungan, kinderna och läpparna påverkas. De studier som gjorts visar att 8 till 30 procent av dem som fått tandställningar avbryter behandlingen på grund av att de inte klarar smärtan. Ofta försvinner dock merparten av smärtan efter någon vecka.
Inflammationer i tandköttet runt trådarna förekommer, men det är oklart vad det innebär på långsikt. Emaljen kan få ljusa fläckar på grund av dekalcifiering och sådana processer tycks förekomma i 50 procent av fallen. När man tar bort tandställningen kan efter en tid emaljen remineraliseras igen.
Innan barn får tandställningar bör deras vårdnadshavare få reda på vilka risker som finns med tandställningar och det gäller även vuxna som vill ha tandställning. För den som söker beskrivna alternativ är det lämpligt att börja behandlingen så tidigt som möjligt, d.v.s. redan innan barnen börjar skolan.
