- Forskning
- Hälsa
- Politik
Flera forskningsartiklar har publicerats som visar förhöjd risk för autism efter mässlingvaccination. Det började med en omdebatterad artikel i Lancet av Wakefield. Andra forskare har funnit mag-tarmproblem som trolig orsak till ökad känslighet för mässlingvaccinet. Vaccinationer utgör alltid kraftfull påverkan på immunsystemet och vissa ämnen tillsätts för att öka denna effekt. Gör därför alltid en egen bedömning av hur viktig vaccinationen är.
Mässlingvaccinet uppmärksammades av doktor Wakefield och hans forskargrupp i slutet av 1990-talet då de fann en koppling mellan autism, vaccinet och mag-tarmproblem. Därefter har flera vetenskapliga artiklar kommit som tyder på att forskargruppen hade rätt.
Forskaren Cambell-McBride menar att barn som redan tidigt får problem med tarmens bakterieflora har ökad risk för mag-tarmproblem inklusive ökad risk för att få autism vid mässlingvaccination. Hon anser att en del barn inte utvecklar en bra tarmflora efter födelsen och att tarmarna därför snarare blir en förgiftningsrisk än ett skydd för barnet. Mikroorganismer som producerar gifter växer till och gör att tarmen fungerar sämre än normalt med mycket läckage av giftiga ämnen genom tarmväggen och därmed via blodet kan nå barnets hjärna. Problemen kan sannolikt också uppkomma på grund av överkänslighet mot exempelvis gluten och mjölkproteiner.
Problem med magtarmkanalen och autism hör ihop menar Cambell-McBride. Hon har funnit att barn som ammas får autism först under sitt andra levnadsår medan de som inte ammas får det redan under första året. Anledningen är att bröstmjölken bland annat tillför nyttiga bakterier. Andra forskare har funnit att barn som tidigt fått antibiotika har högre risk för problem med mag-tarmkanalen och ökad risk för bland annat ADHD.
När ett barn med mag-tarmproblem vaccineras ökar andelen gifter i kroppen, vilket kan påverka hjärnans funktion. Campell-McBride menar att det inte bara är kvicksilver (thiomersal) eller aluminium-adjuvanter som är giftiga i vacciner. Mässlingvaccinet innehåller exempelvis varken thiomersal eller aluminium istället tycks det som om själva viruset orsakar kroniska inflammationer i tarmarna, vilket i sin tur orsakar tillväxt av mikroorganismer som bildar gifter som kan nå hjärnan.
När barnets hjärna har för mycket gifter menar Campel-McBride att barnet missar den naturliga möjligheten till inlärning och därmed skapas problem för detta barn även i framtiden. Andra forskare har funnit att medveten avgiftning har förbättrat situationen för autistiska barn. Föräldrar har också berättat att barn som blivit autistiska efter amalgamfyllningar blivit normala då fyllningarna tagits bort.
Det finns således en koppling mellan gifter och autism, men också mellan dåligt fungerande mage och autism. Annan forskning visar exempelvis att vissa barn kan vara känsliga för gluten och mjölkproteiner. Om dessa orsakar inflammationer i tarmslemhinnan försämras nedbrytningen av proteinerna och så kallade opioider bildas. Dessa kan också ha giftverkan på hjärnan och därför kan en del barn bli av med sina autistiska symtom med så enkla metoder som att låta bli att äta livsmedel med gluten och mjölkproteiner. Ofta är dock situationen mer komplicerad än så.
Vaccinationer är dock en riskfaktor för barn med mag-tarmproblem.
Intervju Campel-McBride
Film om autistiska barn och Wakefields forskning tidigare visad i brittisk TV