Amalgam fortsatt stor arbetsmiljörisk

En ny forskningsrapport visar att höghastighetsborr vid amalgamarbetet kraftigt ökar halten kvicksilverånga i arbetsmiljön. Små amalgampartiklar slungas ut i luften och  hamnar på personalens och på patientens hud och kläder. Där fortsätter partiklarna att bilda kvicksilverånga som kan tas upp direkt via huden eller via andning. Trots att försöket gjordes med skydd för både patient och tandläkare/tandsköterska uppmättes extremt höga värden av kvicksilverånga och detta främst på grund av de minimala partiklar som bildas då man borrar med höghastighetsborr.

Amalgampartiklarna visade sig finnas kvar i luften, på kläderna och lite här och var i tandläkarmottagningen och bildade i rumstemperatur kvicksilverånga. De mätningar som gjordes visar att borrning med höghastighetsborr inte bara bildar kvicksilverånga på grund av temperaturökningen vid borrningen utan även på grund av de partiklar som bildas vid borrningen. 

Utan kofferdam eller cleanup-sug slungas dessa partiklar in i patientens kindslemhinna där de fortsätter frigöra kvicksilverånga under flera timmar. I detta försök användes kofferdam och vattenkylning för att minimera förångning av kvicksilver, ändå blev halterna kvicksilverånga mycket höga. Det uppmättes flera hundra mikrogram kvicksilver (ånga) per kubikmeter luft efter borrning och mätningarna gjordes upp till en timme efter borrningen. Topparna kunde uppgå till omkring 400 mikrogram och i några fall uppmättes över 700 mikrogram per kubikmeter. Gränsvärdet för kvicksilver under arbetsdagen ligger på 20 mikrogram per kubikmeter. 

Författarna till forskningsstudien konstaterar att det finns många faktorer som påverkar hur mycket kvicksilverånga som bildas. Det handlar om borrtryck och borrens hastighet liksom skärpan och materialet i borren. Det handlar också om nogrannhet vid placeringen av sugen, vattentemperatur och vattenflödet vid borrningen, typ av amalgam och fyllningens ålder. 

Även om tandläkaren är mycket noggrann och använder cleanup-sug och ordentlig sug under hakan kommer själva borrningen i amalgamet att avge amalgampartiklar och kvicksilver under flera timmar. Både tandvårdspersonalen och patienten behöver skydd mot detta partikelregn i form av särskilda kläder som kan tas av och slängas samt glasögon för att amalgampartiklarna inte ska ligga kvar på huden eller kläderna. 

Några mätningar av kvicksilver på svenska tandläkarmottagningar efter amalgamförbudet känner Tandvårdsskadeförbundet inte till trots att hälften av befolkningen fortfarande har amalgam. Tandhygienisternas arbete med äldre personer med många amalgamfyllningar borde man fokusera på först då det finns anledning att tro att deras arbetsmiljö kraftigt överskrider det svenska hygieniska gränsvärdet för kvicksilverånga.

Mätningar bör göras även på på svenska vanliga tandläkarkliniker. Riktlinjer för arbete med amalgam i tandvården behöver utarbetas och bör omfatta skydd för både personal och patienter. Tandvårdsskadeförbundet får fortfarande samtal från personer som vill sanera sin mun från amalgam där tandläkare anser att det är helt ofarligt både för dem själva och patienten trots de höga kvicksilverhalter som bildas.

En del patienter som utsätts för amalgamsanering utan skydd får kraftig kvicksilverförgiftning med illamående, huvudvärk, värk i leder och muskler, extrem trötthet och ibland synbortfall. Ett tiotal sådana samtal kommer årligen till Tandvårdsskadeförbundet. Inte i något fall har tandvården eller sjukvården förstått att det handlar om kvicksilverförgiftning och först när dessa personer ringer vårt förbund kan de få tips om hur de ska kunna avgifta kroppen.

Som tur är ringer många fler för att få hjälp och råd före saneringen för att få reda på vilka skydd de behöver och vilka tandläkare som har skyddsutrustning och förstår riskerna med amalgam. 

Till den vetenskapliga artikeln (engelska)
Till pressrelease från IAOMT inkl intervju med studiens forskare (engelska)
Till Tandvårdsskadeförbundets information om amalgamsanering