- Hälsa
- Politik
Amalgam består till hälften av kvicksilver och är förbjudet att använda i Sverige och faktiskt i hela EU. Kvicksilverånga från amalgam gör fortfarande folk sjuka och alla som haft amalgamfyllningar får mikrosprickor i tänderna, vilket gör att de kraschar sönder utan anledning. Alla borde ha rätt att gratis ta bort sitt amalgam, men så är det inte.
Omkring 40 procent av den svenska befolkningen har fortfarande amalgam i tänderna. En del blir allvarligt sjuka, men eftersom det är en smygande förgiftning så kommer man inte alltid på orsaken. På vårdcentralen upptäcks inte heller kvicksilverförgiftning, främst på grund av kompetensbrist och avsaknad av information från Socialstyrelsen. .
I de nationella riktlinjerna för tandvården som Socialstyrelsen beslutat om nämns inte ett ord om amalgam, trots att Tandhälsoförbundet under arbetets gång vid flera tillfällen tog upp amalgamfrågan och behovet av att evidensbasera amalgamsanering. Socialstyrelsen har bestämt sig för att tiga ihjäl amalgamfrågan.
Om man är sjuk och doktorn inte hittar något fel kan det mycket väl vara amalgamfyllningar i tänderna som är orsaken. Men då kunskapen är låg om vilka symtom man ska leta efter och vilka prover som kan behöva tas är det sällan rätt diagnos ges. Se mer på Tf:s hemsida amalgamsanera.nu. Se också IAOMT:s (International Academy of Oral Medicine & Toxicology) hemsida.
Misstänker man symtom som oförklarlig trötthet, värk i kroppen, muskelsvaghet, synrubbningar, tarmproblem, inflammationer och återkommande förkylningar så kan det vara tecken på kvicksilverförgiftning. Ofta kommer den smygande när man är i 40- till 50-årsåldern. Tyvärr behöver man vara sin egen hälsodetektiv för att upptäcka orsaken till besvären.
Provtagning finns som kan påvisa kvicksilverförgiftning eller kvicksilverallergi, men ges sällan inom den vanliga primärvården. Yrkesmedicinska klinker kan ta vissa prover, men gör det sällan. Naturläkare och näringsterapeuter har ofta möjlighet att skicka prover från hår, blod. urin med mera till utländska laboratorier och vet oftast också vilka prover som kan vara intressanta. Men då får man själv betala provtagningen.
Att ta bort sina amalgamfyllningar och byta till biologiskt bättre material kan vara svårt i dagens Sverige. Inte ens om man betalar allt själv är tandläkare villiga att sanera om tanden saknar karies. Anledningen är återigen avsaknad av riktlinjer från Socialstyrelsen.
I vissa fall kan man få amalgamsanering som led i en medicinsk behandling, man betalar samma taxa som vid besök på vårdcentralen. Men för att få det krävs antingen läkarintyg att man är allergisk mot kvicksilver eller någon annan metall i amalgamet eller om man varit långvarigt sjuk kan läkaren skriva intyg om amalgamsanering som en sista utväg att pröva. Alla läkare är tyvärr inte villiga att skriva intygen.
Regionerna betalar denna tandvård och har förtroendetandläkare eller liknande som bedömer läkarintygen. Tyvärr beviljas sällan amalgamsanering av regionerna. Beslutet går inte att överklaga, men man kan söka igen men då behöver man nya läkarintyg. Återstår då att hitta en tandläkare villig att ta bort amalgamet och samtidigt ge patienten personliga skydd för att minska kvicksilverexponeringen.
Det enda rimliga vore att alla som vill gratis får byta sitt amalgam. Det skulle minska utsläppen till miljön samtidigt som många hälsovinster skulle göras. Förmodligen skulle en sådan reform vara ekonomiskt försvarbar även i ett regionalt perspektiv och framför allt är det hälsovinster som görs. Ytterligare en vinst är att amalgamfyllda tänder får mikrosprickor som gör att de utan förvarning kan smulas sönder. Har man istället en krona eller kompositfyllning hålls tanden ihop och kan hålla ytterligare många år.
